På hällar där pillerstarr växer tillsammans med nickstarr i renlav ser man att pillerstarr är mycket torktålig. Trots det dör plantorna helt vid extrem sommartorka och ersätts efter regn av nya från frö i marken. Även i vanlig skogsmark har arten en stor fröbank (Granström 1986) och kommer upp på hyggen i skog där den inte finns i fältskiktet. Den blommar i vitsippans eller i skogsstjärnans tid. Bladen övervintrar till mer än hälften gröna, under en snörik vinter nästan helt gröna.
Ekologi
Pillerstarr är låg och konkurrenssvag och klarar sig inte i hög vegetation. Den trivs bäst i torrbackar och betesmarker. Ungefär hälften av lokalerna är på kulturmark. I skog kan den ha funnits rikligare och mer spridd medan skogarna betades, men nu visar den sig på sådana marker dels permanent på stigar och vägkanter, dels på större ytor under en kort period efter avverkning och markberedning.
Utbredning
Utbredningen är starkt östlig, med två utpostlokaler i Los och två i Voxna.
257 noteringar från 36 församlingar.
Referenser
Granström, Anders 1986: Seed banks in forest soils and their role in vegetation succession after disturbance. Diss. Umeå, Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Forest Site Research. Stencil No. 6.
Lokaler
Västliga utposter:
Ljusdal Los Loån, 68379 14705, vändplan uppläggningsplats 1990 (GAN); Karlsberg, 68413 14690, hagmark friskäng av rödventyp 1989 (PST);
Ovanåker Voxna Hembygdsgården, 68058 14830, gårdsplan 1984 (ÅÅG); Frostkilen, 68132 14820, Voxnans strand, strandbrink 1984 (PEL).
