Stora skott av vitplister övervintrar gröna, Arten blommar från skogsstjärnans till linneans tid. Den är mycket uthållig där den har planterats in, men har måttlig eller liten spridningstendens med jordstammar. Spridning med frö har inte iakttagits. De nutida lokalerna är starkt koncentrerade till kustsocknarna, med enstaka västliga utposter i Järvsö, Alfta och Ovanåker.
Ekologi
Vitplister är starkt kvävegynnad och växer på en dyngstad tillsammans med brännässla, gårdskräppa, och svinmålla. Under 1800-talets andra hälft och 1900-talets början sågs arten mest på barlast, vid masugn eller på järnvägsstation, men nu hittas den på gamla tomter med bebodda eller rivna hus eller annorstädes i närheten av bebyggelse samt på soptippar, jordhögar och trädgårdsutkast. Möjligen har den ansetts som så vacker att den har planterats i trädgård, eller kanske har den kommit med andra plantor.
Utbredning
En märklig gammal uppgift är ”i skogen mellan sjöarna Mållången och Amungen” (Wiström 1867) i södra Alfta, där den skall ha noterats 1864–1866.
74 aktuella lokaler i 20 församlingar.
Referenser
Wiström, Johan Alfred 1867: Provinsen Helsinglands fanerogama vexter och ormbunkar. Gefle.
