rödlånke
Lythrum portula
Mer information om arten

Under en sommar med lågvatten gror rödlånke på blottlagd botten tillsammans med andra arter i det så kallade ävjebroddsamhället, tillväxer, blommar och sätter frö. Att fröna i stor utsträckning vilar i fröbanken verkar sannolikt, även om det inte har visats så tydligt som för smålånke, fyrling, tretalig slamkrypa, nordslamkrypa och ävjepilört, se dessa arter. Efter en sommar med mycket högt vatten under försommaren och ganska högt i fortsättningen såg man rödlånke växa likt en lång bredbladig Callitriche, med flytande starkt rödaktig rosett, men utan blomma och frukt. Inget grönt övervintrar.
Rödlånken är beroende av att vattenståndet blir lågt under högsommaren, så att frön kan gro och bilda plantor som blommar och går i frö. Sommarlågvatten förekommer inte längre i den kedja av korttidsregleringsmagasin som Ljusnan har förvandlats till, längs hela sträckan från Järvsö till havet. Rödlånke hittades följaktligen inte vid den reglerade Varpen i Bollnäs, där sommarlågvattnen är borta. Vid Ljusdal finns däremot fortfarande förutsättningar för sommarlågvatten, och rödlånke med flera arter i ävjebroddsamhället har där fortfarande livskraftiga populationer.
Även tramp på en betad sjöstrand kan framkalla groning av rödlånkens frön, som vid Ålsjön i Söderala, där kvigor betade 1980. Arten fanns där bara ett år och var sedan borta på grund av igenväxning. Även vid Ygssjön i Färila har röd­lånke hittats i denna miljö.

Utbredning

Rödlånke har i äldre tid noterats från ungefär 15 lokaler i Hälsingland. En av de nutida lokalerna är troligen återfynd (Ygssjön). Dessutom har vi funnit arten på tre nya lokaler. Det är ganska tydligt att arten var vanligare förr.

4 aktuella lokaler i 3 församlingar. 15 gamla lokaler i 10 församlingar.

Referenser

Hartman, Robert Wilhelm 1854: Helsinglands Cotyledoneae och Heteronemeae. Akad. Avh., Gefle.

Wiström, Johan Alfred 1867: Provinsen Helsinglands fanerogama vexter och ormbunkar. Gefle.

Wiström, Per Wilhelm 1898: Förteckning öfver Helsinglands fanerogamer och pteridofyter, uppgjord efter J.A. Wiströms efterlämnade anteckningar, och med tillägg. Wimmerby.

Lokaler

Bollnäs Arbrå 1881 (ECO i LD och UPS); Kyrkbytjärn, 6818 1531, 1865 (ECO i UPS), = Kyrktjärn 1883 (AJD i S); Bollnäs 1919 (ENO i GB); Segersta Svedja nära Bergviken, 6794 1546, 1936 (GLO i UPS); Hudiksvall Hudiksvall Hornån, 6847 1567 (Wiström 1867); Hälsingtuna Lingarö, 6846 1576 (Wiström 1898); Norrbo NV om Skrotten, 6862 1544, sank äng 1945 (MEN i S); Kyrkbyn, 6860 1543, 1880 och 1881 (ABG i LD); Dike ovan Korssandviken, okänd lokal (Wiström 1867); Ljusdal Färila Stocksbo, 6850 1500, 1880 (CSJ i UPS); Svedja, 6853 1500 (Wiström 1898); Hammarn, nära Ygssjön, 6853 1506, 1936 (GLO i UPS); Ygssjöns N strand, 68538 15061, 1986 (BES); Ygssjön vid Hammaren, 68534 15064, kobete 1986 (BES), 68536 15063, 1988 (PST); Järvsö Viken, oklar lokal, 1945 (TWI i GB); Ljusdal Ö om Horneån, 68578 15139, hästbete vid kanal 1985 (BES); Vikarsjöns V strand utanför starrbältet, 68571 15129, 1986 (BES), 1987 (DIN); Kyrksjöns SÖ strand, 685633 151527, ävjebroddssamhälle 2002 (BES); Ovanåker Alfta 1866 (AAD i SÖH); Born, 6802 1512 (Wiström 1867), ymn. (Wiström 1898); Prästnäset, 6805 1516 (Wiström 1867); Söderhamn Söderala Östansjö, Ålsjön, 67959 15670, 1980 (ÅÅG); Söderhamn Ö om Sjöbo, lokal okänd (Hartman, R.W. 1854), troligen = Ö om Sjöbodarna, 6797 1567 (Wiström 1867).
karta