Grenrör blommar i mjölkens tid och fröspridningen börjar redan i ljungens tid och fortsätter i lingonens.
Grenrör växer fuktigt till vått, på stränder av vattendrag och sjöar eller på myr och i sumpskog och bildar ofta täta och stora bestånd, där arten dominerar. Vid Voxnans nedre del, på isälvssand, bildar den en bård mellan vasstarr, som är närmast vattnet, och svartvide. Vid Sinderån i gränstrakten mellan Undersvik, Arbrå och Alfta breder den ut sig över stora flacka strandkärr, där styltstarr dominerar på andra delar. Där växer grenrör även uppe i styltstarrtuvor. Arten torde ha varit en av de eftertraktade vid slåtter på strandängar, som i självhushållningens tid var bland de viktigaste källorna till vinterfoder.
Ekologi
Grenrör förekommer i vätar. och finns inte på havsstrand, men på våta marker som nyligen blivit avsnörda från havet. Vid bäckar är grenrör ovanligare än brunrör. I lokalbeskrivningarna för grenrör använder inventerarna ord som: starrmyr, gräsmyr, f.d. myrslått, skogskärr, sumpskog, sumpig strandskog, strandkärr, övergivna slåttermarker längs å, våtäng, strandäng, sjöstrand, meandrande å genom blötmyr, bäckmyning, åmynning, åstrand, bäck med intilliggande sumpområden, myr mot skogssjö, f.d. korvsjö, nedlagd äng, fuktig igenvuxen ängsmark, sidvallsäng, strand av starkt igenvuxen sjö.
Variation
Kring bangården i Hälsinge-Nybo, Ramsjö, har grenrör utan hår på bladöversidan observerats.
Utbredning
Utbredningskartorna för grenrör och brunrör förefaller vara påverkade av att inventerarna uppfattat dessa arter olika. Under brunrör beskrivs svårigheterna att hålla isär grenrör och brunrör.
1591 lokaler i 45 församlingar.
