Hjulmöja har setts blommande bara i Lugnsjön i Söderhamn. I brackvatten lär blomning vara ovanlig (Jonsell 2001). Bladen är i gengäld mycket karakteristiska, runda, plana och med flikar utstående radiärt som ekrar på ett hjul. Färgen är klart grön, utan bruna toner, så att de lätt observeras även när arten växer tillsammans med andra vattenväxter.
I lövfällningstiden hade hjulmöjan i hamnviken i Långvind, Enånger, helt gröna blad, samtidigt som pilbladets blad var nästan nedbrutna, knoppslingans blad bruna, påvuxna och anfrätta och höstlånkens brunaktigt gröna.
Ekologi
Hjulmöjan har hittats både i sötvatten och i brackvatten, men de flesta lokalerna är i den senare miljön, i grunda lugna vikar. Både i Gästrikland och Hälsingland har den på kort tid ökat och spridit sig längs kusten (se även Ståhl 2016). Det första fyndet vid Hälsinglands kust gjordes 1994.
Utbredning
I lokalförteckningen refererar (LST-X + årtal) till rapporter från Länsstyrelsen i Gävleborg. Alla uppgifter från Enånger är från Långvindsområdet.
13 aktuella lokaler i 4 församlingar. 3 gamla uppgifter från 3 församlingar.
Referenser
Jonsell, Bengt (ed.) 2001: Flora Nordica, Vol. 2. Stockholm.
LST-X 1995:9 Grunda vegetationsklädda havsfjärdar i Gävleborg. Länsstyrelsen Gävleborg, Rapport 1995:9
LST-X 2003:1 Bottenfauna och vegetation i Långvind (Gävleborgs län). Länsstyrelsen Gävleborg, Rapport 2003:1
LST-X 2004:6 Fiskyngel och undervattensvegetation i Långvind, Gävleborgs län. Länsstyrelsen Gävleborg, Rapport 2004:6
LST-X 2006:8 Fiskyngel och undervattensvegetation i Långvind, Sörsundet och Harkskärsfjärden i Gävleborgs län. Länsstyrelsen Gävleborg, Rapport 2006:8
LST-X 2007 Fiskyngel och undervattensvegetation i Långvind och Harkskärsfjärden 2006. Manuskript.
LST-X 2011:7 Inventering av vegetationsklädda bottnar i Siviksfjärden och Norbergsfjärden 2009. Rapport 2011:7 från Länsstyrelsen Gävleborg.
Ståhl, Peter 2016: Gästriklands flora. SBF-förlaget. Uppsala.
Wiström, Johan Alfred 1864: Naturalhistoriska anteckningar under vandringar i Hudiksvalls-trakten samt en del af Ljusnedalen inom Helsingland. Redogörelse för Hudiksvalls högre Elementarläroverk under läseåret 1863-1864. Hudiksvall.
Wiström, Per Wilhelm 1898: Förteckning öfver Helsinglands fanerogamer och pteridofyter, uppgjord efter J.A. Wiströms efterlämnade anteckningar, och med tillägg. Wimmerby.
Lokaler
Hudiksvall Enånger Långvind, Borgmästaren, 68144 15733, 1999 (LST-X 2003:1); Utskärsviken 2002 (LST-X 2004:6); Fågelviken, 68151 15714, 2005 (LST-X 2006:8); Yttra Storhamn, 68151 15740, 2006 (LST-X 2007); Hamnviken, 681684 157068, 2011 (DIN i S); Fågelvikens innersta del, 681515 157144, 2011 (DIN i S); Köviken, 68157 15711, 2011 (DIN i S); Hudiksvall Lillfjärden, 6847 1568 (Wiström 1898); Norrbo Norrbonäset, 6861 1544 (Wiström 1864);
Söderhamn Ljusne Näset, 67834 15735, havsstrand 1997 (ÅÅG); Skog Granöfjärden, 6777 1572, 1994 (LST-X 1995:9); Kalvhararna, 677779 157896, 2006 (LST-X 2011:7); Långhararna, 677680 157933, 2006 (LST-X 2011:7); Söderala Ålsjön, 6796 1566 (Wiström 1898); Söderhamn Färssjöns NO del 67992 15686, 1983 (ÅÅG), kvar 1998 (ÅÅG); Stålnäset, Stålnäs hamn, 680014 157726, 2011 (PST).