Hälsinglands flora - åkerkulla

åkerkulla

Anthemis arvensis

Följande lokalförteckning visar mycket tydligt att åkerkullan i Hälsingland för länge sedan har varit bofast och mycket vanligare än nu. Före 1911 finns 12 fynd i 9 församlingar, därefter bara två, i Bergvik 1962 och i Söderhamn 1987.

Referenser

Birger, Selim 1906: Bidrag till Hälsinglands flora. Bot. Notiser 1906: 81-84.

Strömman, Per Hugo 1911: Bidrag till Hälsinglands kärlväxtflora. Svensk Bot. Tidskr. 5: 359-365.

Wiström, Johan Alfred 1864: Naturalhistoriska anteckningar under vandringar i Hudiksvalls-trakten samt en del af Ljusnedalen inom Helsingland. Redogörelse för Hudiksvalls högre Elementarläroverk under läseåret 1863-1864.

Hudiksvall.Wiström, Johan Alfred 1867: Provinsen Helsinglands fanerogama vexter och ormbunkar. Gefle.

Wiström, Per Wilhelm 1898: Förteckning öfver Helsinglands fanerogamer och pteridofyter, uppgjord efter J.A. Wiströms efterlämnade anteckningar, och med tillägg. Wimmerby.

Lokaler

Bollnäs Arbrå 1883 (ECO i UPS), blott en gång (ECO enl. Wiström 1898); Hudiksvall Hudiksvall (Wiström 1864), flerst. (Wiström 1898), 1906 (BHA enl ms ZSM); Håsta udde, 68459 15688 (Wiström 1867); Ljusdal Järvsö 1885 (ECO i LD); Ljusdal (Birger 1906); Los Kyrkbyn, 6845 1466, 1890–1913 (GLM och RTH i UPS, S och LD); Nordanstig Bergsjö Kyrkbyn, 6875 1566 (EPO enl. Strömman 1911); Prästgården, 68746 15661 (EPO enl. Strömman 1911); Harmånger Stocka såg, 68653 15807, 1887 (EWS i UPS), flerst. (Wiström 1898); Söderhamn Bergvik Sunnanå, 6793 1557, 1962 (NLU i UPS); Söderhamn (Wiström 1898), 1907 (ENI i SÖH); Broberg Faxevallen, 67994 15677, dikeskant 1987 (ÅÅG).