Spädstarr och repestarr är tämligen nära släkt, har blad som är mycket lika och växer på likartade ställen i skogen, platser där grundvattnet ständigt är nära ytan. Om de inte blommar är de svåra att skilja åt, men repestarr har i genomsnitt bredare blad. De väl utvecklade fruktgömmena är mycket olika, tämligen cylindriska och blanka på spädstarr och plattade, en aning krökta och matta på repestarr. Även när fruktgömmen och frukter har fallit av går det att skilja arterna åt. Den del av strået där frukterna har suttit löper på spädstarr en aning sicksackformigt men på repestarr rakare. Mellan fästena för de nedersta och näst nedersta frukterna sitter tänderna som gör strået strävt mycket tätare på spädstarr än på repestarr.
Spädstarr sätter rikligt med frukt, men nya plantor i dess miljö undgår upptäckt. Den är inte observerad i vägdiken i skogen. Den bildar jordstammar som kryper under markytan. Bladen på de skott som ska blomma nästa år övervintrar till största delen gröna, men de som har blommat är helt vissna. Arten blommar i övergången mellan vitsippans och skogsstjärnans tid, samtidigt med slidstarr, men före blåsstarr.
Ekologi
Spädstarr växer alltid på våt skogsmark, i sumpskog, och gynnas av konstant vattennivå. Den finns alltså inte i vätar med starkt varierande vattennivå. Den växer och blommar under slutet krontak, men blir större och får mer frukt där skogen har glesats ut genom vindfällning eller avverkning. Troligen missgynnas den av kalavverkning på grund av den kraftiga utvecklingen av mer högvuxna arter som brunrör, älggräs och andra, som kommer på hygget.
Utbredning
Kartan över spädstarr är också en karta över sumpskog. Dock finns inte spädstarr i varje sumpskog. Arten är spridd över större delen av landskapet, men är ovanlig eller saknas i många av kustförsamlingarna, liksom i ett västligt område söder om Ljusnan (Ängersjö, Kårböle, Los, Färila).
288 noteringar från 32 församlingar.
