Klibbkorsört har frön med hårpensel. De kan ibland flyga långt. På Lindstaberget i Färila, många mil från tätorterna, hittades en 4 cm hög planta på ett hygge som bränts året innan. Detta är också artens västligaste nutida utpostlokal. Det tycks vara vanligare att arten sprids med grus, makadam och liknande, som i Segersta, där järnvägsstationen 1989 var nedlagd men spåret underhölls. Den växte där mest på nytillförd makadam, mindre på övriga ytor. Klibbkorsört blommar i linneans och i mjölkens tid. Inget grönt övervintrar.
Första fynd
Klibbkorsört sågs första gången i Sverige 1747 i Göteborg (Hylander 1970). Den första uppgiften om arten i Hälsingland är från Landa hästbana i Segersta 1866. Hästbanan var en kort järnväg förbi Ljusnans forsar vid Landafors, där hästar drog gods från en fraktbåt på Bergviken till en annan på Varpen. Även de följande uppgifterna under tiden fram till 1956 är huvudsakligen från järnväg, hamn eller industri i kusttrakterna.
Ekologi
Av 160 noteringar är majoriteten (70 %) från järnväg, väg, tätort, industriområde, men åtta från havsstrand, två från hygge och en från berg. På havsstrand växer den på strandens övre del, på grus och sten. Flera av havsstrandlokalerna är starkt kulturpåverkade (bad, småbåtshamn). En av hyggeslokalerna gränsar till landsväg.
Utbredning
Spridningen till allehanda väg- och industrimiljöer inåt landet och till havsstrand och ut i skogen är tydligen en sentida företeelse. Kartan visar en stark koncentration till landskapets sydöstra hörn samt till de större tätorterna.
160 lokaler i 31 församlingar. 25 gamla uppgifter från 12 församlingar.
