Klapperstarr är liten, lågväxt och smalbladig och dess strån sticker inte upp utan bildar en båge strax över fjolårsbladen. När den blommar kan dess ax med gula ståndarknappar dra till sig uppmärksamheten trots att man står upp, men vanligen tvingas man ner på knä för att upptäcka den. På sommaren är den på en strandäng ofta dold av betydligt högre vegetation. Även om den då står i låg vegetation ses den sällan från stående ställning. I klippspringor kring ett hällkar eller i kontrast mot en fond av ett block är det lättare att få syn på den både på våren och sommaren.
Klapperstarr börjar blomma redan i blåsippans tid, och fortsätter i vitsippans tid. Den är tidigare än hundstarr som kan finnas i dess närhet. Frukterna är mogna tidigare än hos andra starrarter, redan i linneans tid. I ljungens tid är alla frukter avfallna och endast småaxens mittaxlar återstår, ofta tre stycken tätt tillsammans. Bladen var helt gröna vid snösmältningen, i mitten av april 1991.
Ekologi
Klapperstarr har setts bara på havsstrand. Den kan växa på strandängar som hålls fria från fjolårsgräs och buskar genom vågornas och isens skavande effekt. Det är nedom den största driftvallen, på strandens mellersta del. Där växer den tillsammans med bland andra ormtunga, gåsört, strandkrypa, kustgroblad, klapperögontröst, höstfibbla och strätta. På strandäng i skyddat läge finns den också men trängs där med högre vegetation. Vid Rävudden, Hårtefjärden i Jättendal, är följearterna kärrsälting, salttåg, agnsäv, rödsvingel, kråkvicker, fackelblomster, vattenmåra, kustarun, klapperögontröst och höstfibbla. På klippstrand växer den på övre delen av stranden, i springor, mest vid hällkar. På Korsholmsudden i Långvind har den sällskap främst med rödsvingel, som är mycket vanligare och växer både längre upp på torrare delar av stranden och närmare havet.
Utbredning
På grund av sin oansenlighet har klapperstarren troligen förbisetts på många besökta havsstränder. Förhållandet mellan antalet nya och gamla uppgifter kan ändå tyda på en viss minskning. Arten har noterats ungefär lika ofta i de båda havsstrandsklustren (blockstrand respektive strandäng), och tycks vara jämnt spridd längs hela kusten.
36 aktuella lokaler i 10 församlingar.32 gamla uppgifter från 11 församlingar.
