Talrika fröplantor kommer upp i närheten av en moderplanta av prästkrage. Fröna kan spridas med vatten och fröna flyter upp till en vecka (Romell 1938a). De vilar även i fröbanken och gror när granskog på gammal jordbruksmark avverkas. Prästkrage kom rikligt upp på den uppgrävda jorden vid en arkeologisk undersökning av en finnbosättning i Grannäs, Alfta, men fanns inte i omgivande skogsvegetation. Även enligt Milberg (1990) finns fröna i fröbanken. Plantan är perenn och en eller flera gröna rosetter övervintrar. Prästkrage börjar blomma i ekorrbärets tid och kan fortsätta in i ljungens.
Ekologi
Arten uppträder inte som spontan någonstans i skogen. Den har visserligen hittats vid ett fåtal bäckar i skogen, som vid Kölbäcken nära Garpkölen i Ängersjö, men vi bedömer den ändå som kulturspridd. Prästkrage vid kanten av en skogsbilväg betyder vanligen att vägen har byggts där en väg eller stig löpte genom skogen i äldre tid. Om den hittas på ett hygge tyder det på att skogen har svedjats eller på annat sätt påverkats av jordbruk. Den hittas med låg frekvens på vissa stränder i inlandet, främst i jordbrukslandskapet, men saknas vid sjö i skogen och vid Voxnan och har mycket låg frekvens på havsstrand. Prästkrage finns med hög frekvens på igenväxande gräsmark och ändå högre på hävdad. Den föredrar torrbacke framför strandäng och finns inte på åker, men kan uppträda som ogräs i rabatter. Prästkrage hör till de arter som brukar öka kraftigt om slåtter återupptas på gammal slåttermark som har vuxit igen (Olander 2003, Engvall & Westlund 2007).
Utbredning
1744 lokaler i 45 församlingar.
Referenser
Engvall, Karin & Westlund, Kent 2007: Projekt Stugubacken i Hanebo, II. VÄX 1/2007: 12-13.
Milberg, Per 1990: Hur länge kan ett frö leva? Svensk Bot. Tidskr. 84: 323-352
Olander, Stefan 2003: Skalen, en ensamgård på Alftaskogen. VÄX 1/2003: 31-34.
Romell, Lars Gunnar 1938a: Växternas spridningsmöjligheter. I: Skottsberg, Carl (red.): Växternas liv, vol. 4. Stockholm.