Mörk lungört bildar frö som kan gro inom eller nära ett etablerat bestånd. Tio personers letande under en halv timme gav fem groddplantor med hjärtblad på lokalen i Grängsjö. Spridning och förökning sker annars mest med träaktigt hårda jordstammar på markytan. De kan växa några centimeter till cirka en decimeter per år. Bladskotten börjar tillväxa under snön i frusen jord och kommer fram nästan decimeterhöga, med blomknoppar, i snösmältningen (Bild i Natur och vegetation, sid. 231). Bladen är påfallande ljusgröna när blommorna börjar slå ut, vilket de gör i blåsippans tid. Blomningstiden är lång. Blommorna är starkt röda i knopp och ljusröda som nyligen utslagna. När de åldras går de över till tämligen ljust blått. Enstaka unga blad kan övervintra gröna.
Mörk lungört hittades mellan Långbo och Hemstanäs i Skog (Hartman, R. W. 1854). Lokalen beskrevs inte närmare än så. Bertil Halden (1944) försökte återfinna den men misslyckades. Han ansåg det troligt att den ligger där det växer skogstry, trolldruva och blåsippa ”ca 1 km NO om Långbo, mellan Hemstanäsvägen och sjön, vid gränsen mellan den jämna sedimentmarken närmast sjön och ovanför belägna blockmark”. Området är numera delvis bebyggt, och vi har förgäves sökt arten i dessa trakter.
Den lokal vars läge vi nu känner, i sydsluttningen av Norrberget i Grängsjö, Enånger, är såvitt vi vet landets nordligaste. Den blev bekant därför att skolbarn år 1951 kom med blomman i en bukett till skolan, där lärarinnan Anna Söderström identifierade den. Zander Säfverstam fick se den och publicerade fyndet (Säfverstam 1952). Lokalen ligger 150 m ö.h., i brytningen mellan en blockig brantare del av berget och en slätare och mindre brant därnedom. En svagt markerad stig löper intill lokalen. Marken är fuktig och markvattnet går i dagen strax nedom lokalen. Skogen domineras av cirka 80-årig gran, men inslaget av björk, gråal och asp är stort. Den mest iögonfallande följeslagaren till lungörten är skogstry. Inom lokalen saknas bärris. Några mullälskande arter finns på lokalen och i dess närmaste omgivningar: lopplummer, ormbär, vispstarr, trolldruva, blåsippa (mycket rikligt), måbär och lönn. Den mörka lungörten finns på en yta som mäter cirka 80 m i sin största diameter.
Utbredning
1 aktuell och 1 gammal lokal
Referenser
Halden, Bertil E. 1944: Några glimtar från floras rike. I: Humle, Nils C. (red.), Socknen på Ödmorden. Anteckningar till Skogs sockens historia: 59-78. Lund.
Hartman, Robert Wilhelm 1854: Helsinglands Cotyledoneae och Heteronemeae. Akad. Avh., Gefle.
Säfverstam, Zander 1952: Några anmärkningsvärda växtfynd från Hälsingland. Svensk Bot. Tidskr. 46: 262.
Lokaler
Hudiksvall Enånger Grängsjö Norrberget 68278 15525, 1952 (ZSM i S), 1965 (AFW i LD och S); 1985 (DIN), 1989 (ÅÅG); Söderhamn Skog mellan Långbo och Hemstanäs, 6777 1547 (Hartman, R. W. 1854).