Kösan behandlas mycket summariskt av R.W. Hartman 1854 och P.W. Wiström 1898. Bägge skriver helt enkelt: “t. allm.”. En tolkning är att arten då var så allmän att botanisterna inte besvärade sig med att anteckna eller lägga på minnet de enskilda lokaler där den sågs. Den är bara noterad på tre lokaler under 1800-talet och en 1927. Under vår inventering har den bara antecknats från sju lokaler, mest av ruderatkaraktär, och i liten mängd och tillfällig. Det framgår av de moderna landskapsflororna från Västergötland, Sörmland och Småland att arten där fortfarande i vissa trakter och vissa år uppträder som åkerogräs, främst i höstsådda grödor på sandiga jordar, men att den också dyker upp bland gräs som sås in på vägslänter. I Uppland har den minskat med 80 % under 1900-talet (Maad m.fl. 2009). Våra sentida fynd har gjorts mest i miljöer där frön som nyligen har kommit in i samband med markarbeten är den mest sannolika källan.
Utbredning
7 aktuella lokaler i 2 församlingar.
Referenser
Hartman, Robert Wilhelm 1854: Helsinglands Cotyledoneae och Heteronemeae. Akad. Avh., Gefle.
Maad, Johanne; Sundberg, Sebastian; Stolpe, Per &Jonsell, Lena 2009: Floraförändringar i Uppland under 1900-talet. Svensk Bot. Tidskr. 103: 67-104.
Wiström, Per Wilhelm 1898: Förteckning öfver Helsinglands fanerogamer och pteridofyter, uppgjord efter J.A. Wiströms efterlämnade anteckningar, och med tillägg. Wimmerby.
Lokaler
Bollnäs Arbrå 1867 (ECO i UPS), 1885 (ECO i LD);
Hudiksvall Bjuråker Ängebo, 68745 15271, grusplan och f.d. soptipp, 1991 (ALA); Brännås, Slängan, 68809 15242, nysådd vägkant 1991 (ALA); Norrbo 1853 (CBE i LD);
Ljusdal Ljusdal Borr by, 6857 1512, 1894 (AJD i S);
Söderhamn Bergvik 1927 (REM i UPS); Söderhamn Stugsund 1981 (NLU i UPS), Stugsund, 67990 15703, vägkant 1982 (ÅÅG); Stugsund, 67995 15700, hamnområdet 1983 (ÅÅG); Porsmyran, 67982 15673, nytt industriområde 1991 (ÅÅG); Bruksmyran, 67982 15684, vägkant 1991 (ÅÅG).