Beträffande skillnaderna mellan Mentha-arterna, särskilt åker- och kransmynta, förlitar vi oss på beskrivningen i Hylander (1965), som inte lägger någon vikt vid ståndarsträngarnas längd, utan baserar artbestämningen huvudsakligen på blomfodrens form och nervighet och blomställningens form. Åkermyntans blommor är enligt denna skrift antingen honliga eller tvåkönade och frukt mognar, medan kransmyntans blommor oftast är honliga, men sällan sätter frukt.
Åkermynta har vittförgrenade vita jordstammar. Inget grönt övervintrar. De första bladen är cirkelrunda och utvecklas i skogsstjärnans tid. Arten blommar i ljungens tid. Ståndarna varierar från sådana som sticker långt ut ur blomman och har normala knappar till sådana som sitter som rudiment i kronpipen.
Ekologi
Åkermyntan växer på stränder i inlandet, speciellt vid älvar och åar. Ungefär 60 % av lokalerna är vid sötvattensstränder. Den finns också vid skogsbäckar och ibland i sumpskog och kärr. Den växer ofta under vatten, även vid sommarvattennivå, till exempel med strandpryl vid Mellanljusnan eller med strandranunkel i Storsjön i Skog. På havsstrand är den sällsynt. Den finns också, men i mindre utsträckning, på gräsmark i jordbrukslandskapet, oftast fuktig eller våt sådan, och som åkerogräs.
Utbredning
640 lokaler i 42 församlingar.
Referenser
Hylander, Nils 1965: Släktet Mentha i det nordiska floraområdet. Bot. Notiser 118: 225-242.
