Dvärgtranbär växer ofta tillsammans med tranbär. Visserligen är dess blad genomsnittligt mindre än tranbärets blad, men på tranbärets skott utvecklas ofta grenar som har mycket mindre blad än huvudskottets, och hela skott av tranbär i ogynnsamt läge kan ha små blad. Artskillnaden ses i stället på blomma och frukt. Dvärgtranbär saknar hår på blomskaften. På tranbär finns hår, men de ses nästan bara med lupp. Dvärgtranbär är cirka en vecka tidigare än tranbär i utvecklingen av både blomma och frukt. Dvärgtranbärets frukter tenderar också att vara en aning avlånga och ha en mer glänsande yta, jämförda med tranbärens runda form och mattare yta (Bild i Natur och vegetation, sid. 327). Alla skillnader är små. Hårigheten på blomskaften brukar ge bäst ledning. Även där dvärgtranbär förekommer rikligt brukar det ta tid innan man lyckas leta upp exemplar med tydliga karaktärer. Dvärgtranbär blommar i ekorrbärets tid, efter hjortron. Bäret är moget, starkt rött, i ljungens eller lingonens tid. Bladen övervintrar gröna men rödbrunpigmenterade och nedfällda.
Ekologi
Arten finns bara på vitmosstuvor, mest på rostvitmossa Sphagnum fuscum, och rikligast på stora öppna myrar. Den finns på tuvor av vitmossa i miljöer från rikkärr till gungfly vid tjärnstrand.
Utbredning
Utbredningen har en tydligt västligare tyngdpunkt än tranbärets.
535 lokaler i 37 församlingar.
