Kvastfibbla förekommer över hela landet utom längst i norr och i sydväst. Den kan variera mycket i utseende och tidigare urskildes en mängd småarter. Från Hälsingland finns knappt 20 sådana noterade. Numera anses denna uppdelning ej meningsfull, men enligt Tyler (2001) kan man acceptera ett par varieteter som skiljer sig åt vad gäller mängd och typ av hår på blad och holkar. Styvhårig kvastfibbla, P. cymosa var. cymosa, har tilltryckta styva hår på bladen och täta, långa hår på holkfjällen medan mjukhårig kvastfibbla, P. cymosa var. pubescens har mjukare, kortare hår på bladen och nästan saknar hår på holkfjällen. De är dock inte klart åtskilda och mellanformer är vanliga. I Hälsingland är mjukhårig kvastfibbla vanligast. Av 68 insamlingar (från västra och norra Hälsingland), som är bestämda till varietet av Tyler, är 51 mjukhårig kvastfibbla, bara 5 styvhårig kvastfibbla och resten mellanformer.
Under landskapsinventeringen noterades växten bara som kvastfibbla, Hieracium grupp Stiptolepidea, utan uppdelning på underarter eller varieteter.
Kvastfibbla växer på torr till frisk mark, i allmänhet öppet. Påträffas i gräsmarker, på vägkanter, grusplaner, åkerrenar, fäbodvallar, i beteshagar samt i ängsrester och skogsbryn.
Utbredning
316 lokaler i 40 församlingar (inklusive underarter och varieteter). Ganska vanlig i Hälsingland och fynden spridda över landskapet.
Referenser
Tyler, Torbjörn 2001: Förslag till ny taxonomisk indelning av stångfibblorna (Pilosella) i Norden. Svensk Bot. Tidskr. 95: 39-67.
