På en strand där kabbleka växer sprider den sig rikligt med frö. Vid körning i våt skogsmark hör kabbleka till de arter som gynnas av att jorden blandas om. Fröplantor bildar inte blommor förrän mer än ett år har gått. Brungröna blad med 0,5–3 cm diameter på 2–10 cm långa skaft övervintrar och hör till de första blad som höjer sig över fjolårets vissna växter på våren. Blommorna slår ut i vitsippans eller skogsstjärnans tid. De vissnar snart om de sätts i vas. På Mellanljusnans strand kan man se kabbleka blomma två månader senare än på angränsande bäckstränder om vårfloden i älven har pågått under hela försommaren. På en hårt betad mark kan kabbleka, tillsammans med många andra arter, blomma om i höstfärgernas tid. Arten har aerenkym (luftkanaler i rötterna) liksom många andra myr- och strandväxter (Metsävainio 1931).
Ekologi
Kabbleka växer vid stränder av stora och små vatten. Den är en av de vanligaste arterna på havsstrand i föga exponerade lägen. Den växer vid större och mindre inlandsvatten, vid källor och bäckar i skogen, i högörtsgranskog, sumpskog och videsnår och i våta diken i jordbruksmark. Arten undviker exponerade havs- och insjöstränder och stränder vid starkt strömmande vatten, till exempel Voxnans övre del, och är sällsynt på myr.
Utbredning
1656 lokaler i 45 församlingar.
Referenser
Metsävainio, Kaarlo 1931: Untersuchungen über das Wurzelsystem der Moorpflanzen. Ann. Bot. Soc. Zool-Bot Fennici Vanamo 1(1): 1-422.