Strandlysing har stora koniska frön som kan sitta kvar i öppna fröhus på våren. Fröna flyter i veckor (Romell 1938a). De bildar inte någon långlivad fröbank (Skoglund & Hytteborn 1990, Skoglund 1990). Plantan är perenn och har 2 mm grova utlöpare som kan bli en meter långa med bladknopp i änden. När arten inte blommar känns den igen på sina kransar med vanligen tre blad, men bladantalet kan variera mellan två och fyra. Strandlysing blommar i mjölkens tid och något in i ljungens. Inget grönt övervintrar, endast rödaktiga eller bruna skottändar just under jordytan. Bild i Natur och vegetation, sid 420.
Ekologi
Den mest typiska växtplatsen är strandsnår, ofta av vide, kanelros eller brakved, helst där de gränsar till strandens starr- eller gräsvegetation. Strandlysing är mycket starkt knuten till stränder i inlandet, framför allt vid Voxnan, Ljusnan och Svågan, men även vid åar och sjöar, helst på finkorniga jordar. Den hittades vid Ljusnan i Bollnäs (Varpen) på 9 av 40 strandavsnitt. Den finns också på några havsstrandslokaler, mest i södra delen av landskapet och mer sällan i sumpskog, till exempel i klibbalskärr.
Utbredning
Utbredningen är sydlig, och utom vid älvarna är arten mycket sällsynt i nordväst.
245 lokaler i 33 församlingar.
Referenser
Romell, Lars Gunnar 1938a: Växternas spridningsmöjligheter. I: Skottsberg, Carl (red.): Växternas liv, vol. 4. Stockholm.
Skoglund, Jerry & Hytteborn, Håkan 1990: Viable seeds in deposits of the former lakes Kvismaren and Hornborgasjön, Sweden. Aquatic botany 37: 71-290.
Skoglund, Jerry 1990: Seed banks, seed dispersal and regeneration processes in wetland areas. Acta Universitatis Upsaliensis 253.
