sårläka
Sanicula europaea
Mer information om arten

Sårläkans frukter har kroktaggar som hakar fast i djurpäls och kläder, vilket ger möjlighet till långspridning. Ett par lokaler är också intill lättgångna stråk i skogen. De flesta frukterna hamnar dock på marken intill moderplantan, där massor av unga fröplantor kan ses. Plantorna växer långsamt och blir gamla (Gustafsson 2003). Blommor utvecklas efter flera år. Blomningen inträffar i linneans tid och frukterna är mogna i lingonens tid. Bladen övervintrar gröna. Redan i blåsippans tid finns cirka 4 cm stora nya blad. 

Ekologi

Sårläka hör till de mest krävande arterna i fråga om mull, högt mark-pH och kalk. Andra arter med liknande krav är myskmadra, hässleklocka och underviol. På några lokaler växer också två eller flera av dessa arter tillsammans. Miljön är granskog med starkt inslag av lövträd, främst asp och gråal, men även alm, ask och lönn, samt i fältskiktet blåsippa, skogstry.

Utbredning

Vi känner fem gamla lokaler för sårläka. En av de lokaler som har påträffats under vår inventering är sannolikt densamma som en av de gamla. Ett 20-tal nya lokaler har hittats. De flesta av dessa ligger i Söderhamns kommun, men två nära varandra liggande lokaler är vid Brattåsen i Gnarp. Dessa tycks vara artens nordligaste lokaler i Sverige.

22 aktuella lokaler i 10 församlingar. 5 gamla lokaler i 4 församlingar.

Rättelser efter publicering

Den norra av de två västligaste prickarna i Hanebo är felaktig. Den borde ligga i Skog, 15 km längre åt öster.

Referenser

Gustafsson, Christel 2003: Plant Population Dynamics and Biotic Interactions in two Forest Herbs. Thesis. Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala.

Halden, Bertil E. 1951a: Kustlandet. I: Arnborg, Tore & Curry-Lindahl, Kai (red.), Natur i Hälsingland och Härjedalen: 198-221. Göteborg.

Lokaler

Bollnäs Hanebo Risberg, 678293 153519, vid källa i gammal granskog, funnen av ILA, 2006 (DIN); Mellan Huppberg och vägen till Knupbodarna, 678595 154723, örtrik fuktig skog, funnen av ILA, 1989 (DIN), 2014 (KWE); Hudiksvall Enånger Storåsen, 6822 1557, 1951 (ZSM i S), sydostbranten 1957 (AFW i S), 1958 (AFW i OHN); Hudiksvall Agön, Ö sidan av Storhamnsviken, 682272 158435, gles klibbalstrandskog 2009 (MAN); Nordanstig Gnarp Brattåsens SO-sluttning, 68839 15724, lättvittrad diabas, funnen av OÅK, 1982 (DIN), kvar 2009 (SNN); Brattåsens SO-sluttning, 68843 15725, 1981 (OÅK i S), 1982 (DIN); Ockelbo Lingbo SV om Krokbäcken, 677130 154512, 2012 (DIN); ­Söderhamn Bergvik Långnäs, 67901 15522, 1996 (ÅÅG); Långnäs, 678995 155195, 2014 (KWE); Ljusne Mellan Marmen och Järvsjön, 6787 1562,1952 (JAK enl. ms  ZSM);  Hå 67885 15640, 1985 (ÅÅG); Håviken, 67883 15643, 1989 (ÅÅG); N om Norrsjötäktsberget, 67886 15635 1989 (ÅÅG); Järvsjön, 67877 15636 2002 (ÅÅG); Skog, 6782 1552 (Halden 1951a); Lösskaberget, 678610 155018, 2014 (KWE); Söderala S om Söderhamn, 6797 1567, 1948 (LBX enl. ms ZSM); Höljebro S om älven, 67910 14650 1982 (AMA); Höljebroforsen S Ljusnan, 67922 15650 1986 (PST); Höljebro, 67924 15653 1986 (ÅÅG); Hibo, 67938 15594 1983 (ÅÅG); Rönningen, 67927 15614 1983 (ÅÅG); N om Marmen, 67932 15609 1986 (ÅÅG);  Söderhamn Lugnesjön, 6798 1569, 1905 (ALD i GB, LD och S), 1954 (NAL i GB); S om Lugnsjön, 67980 15695 1981 (DIN), 1982 (ÅÅG); Lugnsjön, 67977 15696 1982 (ÅÅG).

karta