gullpudra
Chrysosplenium alternifolium
Mer information om arten

Gullpudrans frön serveras blanka och brunröda i den eleganta lilla skål som det ljusgröna fröhuset bildar när det öppnar sig. De har inga för myror lockande bihang. De skakas ur skålen om man råkar sparka på den, men hur de för övrigt sprids är okänt för oss. Det kan vara långt mellan de platser vid källor som lämpar sig för arten och den har en ojämn utbredning som möjligen skulle kunna vara ett resultat av spridningssvårigheter. I jord där gullpudra har etablerat sig blir den kvar i fröbanken, vilket visar sig i rotvältegropar eller körspår, där den gror tillsammans med andra fröbanksväxter. Gullpudran blommar i blåsippans tid och fortsätter in i skogsstjärnans. Den har mogen frukt mycket snart efter blomningen. Bladen övervintrar gröna.

Ekologi

Trots att gullpudran regelbundet påträffas på mycket våta ställen i naturen växer den bra på vanlig trädgårdsjord och kan i sådan miljö även hittas under höga örter. På landskapets nordvästligaste lokal, i Björnberg, Ängersjö växte den under brännässlor vid en uthusvägg. Nästan samtliga lokaler i Hälsingland är annars vid källa, liten bäck eller surdråg i skogen.

Utbredning

Utbredningskartan visar att gullpudran är sällsynt i nordväst, trots att där finns rikligt med källor. Sin huvudutbredning har gullpudran i mellersta delarna av landskapet. I kustförsamlingarna blir den något ovanligare, möjligen på grund av att källor i det flackare landskapet blir mer sällsynta. Utbredningen är mycket ojämn, med täta grupper av lokaler, åtskilda av områden där den saknas. Det finns en viss likhet med utbredningen av bäckbräsma. Ett märkligt förhållande är att där gullpudrans lokaler ligger tätt saknas hönsbär, som i stället har tätt med lokaler i de mellanliggande områden där gullpudran saknas. Liknande förhållande mellan arterna tycks gälla i Medelpad (Lidberg & Lindström 2010). Avsaknaden av gullpudra i nordvästra Hälsingland visar sig motsvaras av att den saknas i sydöstra delen av Härjedalen (Danielsson 1994). Där finns den i ett bälte tvärs över mitten av landskapet och på två lokaler i fjällen. De nordligaste lokalerna i Sverige är enligt Ångermanlands flora (Mascher 1990) en stor lokalgrupp i Sollefteå.

407 lokaler i 35 församlingar.

Referenser

Danielsson, Bengt 1994: Härjedalens kärlväxtflora. Lund.

Mascher, Jan W. 1990: Ångermanlands flora. Lund.

karta