Ormbär ses inte sällan växa på stora block i skuggiga partier i lövblandad skog. Dit måste det ha kommit som frö. Etablerade plantor ger intryck av att vara perenna. Växten börjar blomma i skogsstjärnans tid, samtidigt med liljekonvalj, men före ekorrbär. Det är också då aspen släpper sina frön och häggen sina kronblad och då granen släpper sitt pollen. Blomningen är emellertid ganska utdragen och kan på vissa ställen pågå in i linneans tid. Liksom hos liljekonvalj och ekorrbär gulnar bladen tämligen tidigt – före höstdagjämningen. Inget grönt övervintrar.
Ekologi
Ormbär kräver tämligen mullrik och fuktig skogsmark, men är mindre mullkrävande än blåsippa och mindre fuktkrävande än torta. Arten är extremt skuggtolerant och kan växa tillsammans med vitsippa och harsyra under täta bestånd av strutbräken i häggskog vid en å i jordbrukslandskapet, vilket få andra arter klarar av. Det kan ses redan tre år efter en mycket hård brand, om från frön eller jordstammar är ovisst. Ormbär är den oftast noterade arten i klustret Mycket rik granskog (86 %). I andra fuktiga skogsmiljöer är frekvenserna 60–80 %.
Utbredning
Arten är mycket vanlig i hela landskapet.
1927 noteringar i 45 församlingar.