Det kan vara svårt att skilja mossviol från kärrviol. Mossviolen är dock i alla delar något större, har de fjällika högbladen på blomskaftet ovan mitten (kärrviolens sitter nära mitten), har större blad med mer markerad spets och har hår på nerverna på bladens undersidor. Stiftet på den halvmogna frukten sticker rakt ut på kärrviol, men är på mossviol krökt nedåt, vinkelrätt från axeln. Dessa arter hybridiserar, men hybriderna är inte i alla avseenden intermediära. Vissa hybridplantor kan ha lågt sittande högblad och håriga bladundersidor. På andra plantor kan det vara tvärtom. Mossviol kan även växa mycket nära kärrviol utan att det finns mellanformer som kan tydas som hybrider (t.ex. i Arbrå, Mörks).
Mossviolens jordstammar kryper i mossa och förna. De kan även växa i tuvor av styltstarr, på vars sidor och krön skott med ett eller två blad och en blomma utvecklas. Tillsammans med dvärglummer, slåtterblomma och tätört koloniserar mossviolen den vertikala kant, som is och vatten eroderar fram i en bäckstrand, i rotfilten på och mellan blocken. De nämnda tre arterna kommer dit som sporer eller frön, möjligen även mossviolen. Mossviolen blommar i vitsippans eller skogsstjärnans tid. Den kan fortsätta att blomma, men samtidigt ha mogen frukt, i ekorrbärets tid. Inget grönt övervintrar.
Ekologi
Mossviol växer i surdråg i skog, på bäckstränder och i strandsnår vid större vatten, gärna under buskar, höga starrarter, gräs, örter och ormbunkar. Den tål djup skugga och växer skuggigare och på mullrikare mark än kärrviolen, men arterna möts ofta. En karakteristisk växtmiljö är på och mellan block vid vattendrag, under hägg, gråal, brakved, kanelros och tibast, där den i botten växer tillsammans med bland andra kärrviol, skogsviol och i vissa fall skuggviol.
Mossviol förekommer med medelhög frekvens vid bäckar i skog. Nästan hälften av alla noteringar av mossviol är från den miljön och den är tämligen frekvent i sumpskog och strandskog vid å, och kan vara den vanligaste av violerna i denna miljö. Arten förekommer även i lågört- och högörtskog och den finns med låg frekvens i fattigkärr och tämligen hög i rikkärr och strandkärr. Att lokalerna är fåtaliga i landskapets högsta områden kan bero på att lämpliga miljöer saknas där.
Arten finns med hög frekvens på åstrand i skogslandskapet, hög även vid Voxnans branta del i Los, medelhög på Ljusnans strand, särskilt de övre delarna. Den har låg frekvens på sjöstrand i skogen och på sjö- och åstrand i jordbrukslandskapet och saknas på havsstrand, där kärrviol finns med tämligen hög frekvens.
Mossviol är sällsynt i kulturlandskapet, mycket sällsynt i dess östra delar.
Utbredning
925 lokaler i 34 församlingar.
