Taxasida

klapperstarr

Carex glareosa

Wahlenb.

klapperstarr är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Patrik Engström
Översikt
Översikt

klapperstarr är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • klapperstarr
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Carex glareosa
Vetenskapligt namn, fullständig form
Carex glareosa Wahlenb.
Svenskt namn
klapperstarr
icelandic
Heigulstör
norwegianBokmal
grusstarr
norwegianNynorsk
grusstorr
Finskt namn
somersara
finlandSwedish
klapperstarr
Foton
Patrik Engström
Björkö-Arholma socken 2025-06-01
Patrik Engström
Svalbard 2025-07-19
Anders Delin
Långvind, Enånger 2013-05-08
Anders Delin
Långvind, Enånger 2010-06-18
Anders Delin
Långvind, Enånger 2010-06-18
Patrik Engström
Väddö 2022-05-28
Patrik Engström
Singö 2022-05-28
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

442 Carex glareosa Wahlenb.

This mainly arctic-subarctic sea-shore species has a disjunct but almost circumpolar distribution (Hultén, Circumpol. I, p. 194 and map 183). The closely related C. pribytovensis Macoun occurs in the Bering Sea area.

Ångermanlands flora

Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.

Strandängar och strandängsfragment på grusigtstenigt underlag, ibland i klippspringor och vid små hällkar på flacka strandavsnitt.

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Klapperstarr växer i Sörmland på betade, sandiga eller grusiga strandängar vid havet, alltid på landstrandens övre del, alldeles nedom högvattenlinjen, ofta tillsammans med liten ärtstarr. Arten befinner sig i Sörmland nära sin sydgräns, som går strax söder om Bråviken i Östergötland. 

Mycket sårbar, i Sörmland helt beroende av låg vegetation och försvinner med upphörande strandängsbete.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Klapperstarr förekommer vid norska atlantkusten och vid Bottenhavet, Bottenviken och Finska viken, i Sverige söderut till Sörmland. Sällsynt i Uppland med förekomster vid kusten från Rådmansö till Älvkarleby. Rödlistad. 15 kartblad, 17 kvadranter.
Klapperstarr växer på havsstrandängar, intill hällkar och i klippskrevor nära havet. Vid ett tillfälle har den rapporterats på sandig mark vid ett nyanlagt viltvatten.
Förändring - 63 %. – En kraftig minskning har registrerats, en minskning som bara delvis skulle kunna förklaras med att den förbisetts eftersom den är oansenlig och tidigt utvecklad. Det är nämligen helt klart att ett flertal kända förekomster försvunnit efter det att de kunnat följas under en följd av år. Även på Åland har den försvunnit från talrika växtplatser (Haeggström & Haeggström 2008).

Gästriklands flora

Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Klapperstarr är en ursprunglig havsstrandsväxt. Arten är rätt flitigt rapporterad och samlad. I Gävletraktens växter 1848 uppges den förekomma flerstädes på havsstränder utan att några lokaler preciseras. Från etiketterade sam-lingar vet vi dock att den bland annat växte på flera lokaler på Brynäs och i Gävle skärgård. Arten förekom i stor mängd på de betade strandängarna kring Inre fjärden. På Avasältan var den fortfarande en dominerande art på 1950-talet men försvann under 1970-talet. Totalt finns 20 äldre preciserade lokaler. Under inventeringen har klapperstarren hittats på 13 lokaler. Detta visar på en avsevärd minskning. En viktig orsak till tillbakagången är upphörande bete och slåtter av strandängarna. I så fall bör minskningen ha skett med viss fördröjning eftersom arten verkar ha varit tämligen allmän och ofta riklig fram till 1960- och 1970-talet och det mesta av hävden upphörde långt tidigare.
Klapperstarren tillhör våra tidigaste vårväxter. På solvarma klippor kan den börja blomma redan i slutet av april och har mogna frukter redan under försommaren när skogsstjärna och syren blommar. När frukterna mognar lägger sig stråna till vila i gräset och växten blir ytterligt svårupptäckt.

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala

Klapperstarr är liten, lågväxt och smalbladig och dess strån sticker inte upp utan bildar en båge strax över fjolårsbladen. När den blommar kan dess ax med gula ståndarknappar dra till sig uppmärksamheten trots att man står upp, men vanligen tvingas man ner på knä för att upptäcka den. På sommaren är den på en strandäng ofta dold av betydligt högre vegetation. Även om den då står i låg vegetation ses den sällan från stående ställning. I klippspringor kring ett hällkar eller i kontrast mot en fond av ett block är det lättare att få syn på den både på våren och sommaren.

Klapperstarr börjar blomma redan i blåsippans tid, och fortsätter i vitsippans tid. Den är tidigare än hundstarr som kan finnas i dess närhet. Frukterna är mogna tidigare än hos andra starrarter, redan i linneans tid. I ljungens tid är alla frukter avfallna och endast småaxens mittaxlar återstår, ofta tre stycken tätt tillsammans. Bladen var helt gröna vid snösmältningen, i mitten av april 1991.

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Klapperstarr är vanligen havsstrandens tidigast blommande växt – nordlig och anpassad till ishavets korta somrar. En konkurrenssvag art som är gynnad – och kanske beroende – av landhöjningens dynamik. Den växer både på strandängar och moränstränder och i klippspringor. På strandängar i långgrunda havsvikar växer den ofta tillsammans med norskstarr C. mackenziei och bildar små kloner något högre upp, som vid Alnö Stornäset. På moränstränder kan man hitta den på mer eller mindre vegetationsfattiga blottor och på havsklipporna sitter den i springor ett stycke ovan vattenbrynet, vanligen i små bestånd. Arten gynnas nog av strandbete.