Utdöd i Sverige (Gärdenfors 2010). Åkerogräs, känt i Sverige sedan järnåldern (Hjelmqvist 1956) och betraktat som ett svårare ogräs i länet (Zetterlund 1890, 1891). Det tycks inte ha varit vanligt i Närkes åkrar. I Mellansvenska myrodlingar var det täml. sälls. i säd (Tolf 1903).
Bygdenamn och bruk
”Komma dess frön ibland maltet, blir man af drickat yr i hufwudet, och på några timar blind; i bröd skal det wara lindrigare” (Samzelius ms 1758).
Arten kallades dårrepa i Närke (Samzelius 1760).
Lokaler
Närke [utan frekvens eller lokal] (Samzelius 1760). ”På flera ställen” (Samzelius ms 1758). ”Här och där i hela Närke, men vanligen snart försvinnande” (Hartman 1866).
Hallsberg Bo Iboholm [1860-talet] Anonym (OREB). Viby Kärr (Gellerstedt 1852). Vretstorp 1874 Hartman (UPS).
Kumla Hardemo 1845 K. J. Lönnroth (UPS, Gellerstedt 1852). Kumla 1875 C. F. Elmqvist (LD).
Lekeberg Kräcklinge bland lin (Gellerstedt 1831). Falkenå 1847 Zetterstedt (UPS, Gellerstedt 1852). Kvistbro 1862 Hartman (UPS). Havreåker vid Sirsjö 1870 Hartman (UPS).
Örebro 1877 A. S. Trolander (LD); nära Örebro 1886 G. A. Ringselle (UPS); 1899 A. Jansson (OREB); Örebrotrakten (Lundelius 1910). Almby Adolfsberg (Hedera 1887). Mellan Ekeby och Almby kyrka, havreåker 1901 T. Svedberg (UPS). Oset, tippen, 1 ex 1955 U. Starbäck (S, Lindström 1999b). Asker Loviseberg [1860-talet] Anonym (OREB). Breven [1860-talet] A. T. Björkman (OREB). Axberg Axbergshammar (Gellerstedt 1852). Glanshammar 1880 V. Hartman (UPS). Lillkyrka (Gellerstedt 1852). Längbro talldunge på Västra Marks ägor (Hedera 1887). Lännäs på flera ställen 1851 Hamnström (LD, Gellerstedt 1852). Mellösa Råby 1889 (Aulin 1914). Mörby 1899 J. Eriksson (Broddeson ms). Ånsta Skebäck (Hedera 1887). Örebro Ryningsdal på Kringlan (Hedera 1887).