Vattenväxt, sälls. utom i Hjälmaren där den dock i Glanshammar och Rinkaby är på tillbakagång genom igenväxning (Nilsson 1986). Den är känd från näringsrika sjöar, dammar, åar och anslutande diken. Förr sågs den också ”i smärre vattengropar der från stora landsvägen en liten väg leder till Hesselkulla” i Vintrosa 1862 och vid ”Örebro, i vattengrafvar vid jernbanan åt Arboga” 1873 (Hartman, UPS/MWa).

Kransslinga uppträdde som dominerande undervattensväxt eller i massförekomst vid Åviken i Askersund 1973 (Berta Andersson 1975), i Sörsjön i Lerbäck 1963–1998 (Hallin), i Lortviken i Asker 1992 och i Källviken i Kvismaren 1980 och 1981 (Hytteborn 1982).

I Kumla har omkr. 4 500 år gamla subfossila lämningar hittats i Mosjöbotten (Florin 1961).