Kalkgynnad käll- och drågväxt som tycks vara täml. allm. i Viby (Nilsson 1978) men annars är mestadels spridd. Växtplatser är skogar med skuggiga bäckraviner, kärr och stränder med rörligt grundvatten. Asplund (1925, S) fann den på 3 lokaler i Garphyttans nationalpark. Vid Lekeberga och Mullhyttan i Kvistbro har den setts på gamla slagghögar (Anonym 1895).

På oförstörda lokaler långlivad, exempelvis i Kärrskogen (ovan) i Viby där den återsågs 1959 (Blomqvist ms). Det största beståndet, flera 100 m², sågs i ett dikat alkärr vid Iljanssjöbäcken Ö om Skansen i Ödeby 1993.