Nordlig art, i Närke genom invandringsgeografisk släktskap med bl.a. baltisk daggkåpa, möjligen oavsiktligt införd genom hötransporter eller vallfrö.
Samuelsson (1943) angav 23 Närkelokaler. Numera kan arten anses vara åtminstone spridd och delvis allm. bl.a. i lövängsresterna längs Kilsbergens Ö-brant. I Tysslinge sågs exempelvis ett 10-tal lokaler i Garphyttan–Ånnabodatrakten inom 6 km², även nyinvandrad längs nyanlagda motionsspår (Löfgren 1994).
Fram till 1940-talet rapporterades arten från kallkälla, löväng, åkerdike och trädgård. På 1990-talet sågs den i bl.a. slåtterängsrest, hagar och lövlundar, vid kalkbrott och på skogsvägar m.m.
Första fynd
Asplund 1925 (Hidinge Garphyttans nationalpark [uppgiften är osäker då den härrör från tiden innan baltisk daggkåpa avslöjades i trakten och kan innefatta också denna]). Samuelsson 1940 (Tysslinge Garphyttan). Hidinge, Vintrosa, Tysslinge 1935 Broddeson, G. Samuelsson (LD, UPS/LAs, KSu).
Lokaler
Form med överlappande blad på ”oxyodonta-vis”
Örebro Tysslinge Garphyttan, väg mot sanatoriet, enhetlig grupp 1991 Asklund.
