Fruktträd, säll.–täml. allm. förvildat. Nilsson (1978) spårade upp 39 lokaler i Viby men många socknar hyser långt färre. Trädet odlades allm. vid järnvägarna (Sundius 1906) och levde kvar exempelvis 1994 vid banvaktstugan vid Önnabo i Lerbäck (Nilsson ms). Det ses förvildat på ödetomter, vid vägkanter, hagar, ekbackar, lövlundar, bygator m.m., ibland med två generationer på platsen.
Päron infördes i Sverige på 1100-talet eller något tidigare (Hjelmqvist 1991). Trädet vid Södra Sanna i Kumla (nedan) är ”det enda fruktträd jag spårat i Närke som är från medeltiden” (Sernander 1931, 1933). Odling av päron har troligen skett vid Askersundsby i Askersund 1559 (Holländer m.fl. 1994).
Första fynd
Samzelius ms 1758 (Askersund ”uti Stiernesunds tegelhage och fl.stans”). Robson 1833 (Lerbäck Vissbo, odlad). Gellerstedt 1852 (Ekeby Fromesta ägor och V om Örebro stad). Götlunda Hästnäs 1867 Blomberg (LD).
Bygdenamn och bruk
Arten odlades vid skolmästargården i Örebro 1615 (Karlsson 1871) varifrån frukt levererades 1642 (Waldén 1960). Den omtalas från Kumlatrakten 1647 (Karlson 1899) och från Bålbygodset i Skagershult 1768 (Harbe 1947, Magnusson 1967). Päron odlades vid herrgårdarna men endast sällan vid bondgårdarna (Sahlstedt ms 1825)
En omfattande odling av fruktträd skedde vid Latorp i Tysslinge efter 1843, ”i synnerhet finare päronsorter hemtades mest från Tyskland, Experimentalfältet och Bergianska” (Dugge 1846). I Latorp skall portugals-päronet ha odlats (Sernander enl. Sylvén 1933).
Aspa hushållspäron ansågs vara ett av de yppersta hushållsfrukterna, härdigt och rikt bärande (ÖLHK 1900). Ympen hämtades från Vissbo i Lerbäck (Sernander 1933). I Örebro län fanns 12 118 träd hos fruktodlarföreningens medlemmar 1937 (ÖLHÅ 1938).
”Weden är slät, tät och ganska glatt hwarföre han ock mycket eftersökes af swarfware, är besynnerligen tiänlig til höfwelstockar” (Samzelius ms 1758).
På 1840-talet hette trädet pära i Lerbäck (Grill 1964). Bland gårdsbundna träd finns exempelvis Ålundspäron, saftpäron och ätajälspäron vid Äsplunda i Rinkaby (Sernander 1933). De odlade ”pergamotter” som nämndes av Harbe (1947) från Bålby i Skagershult 1768 gällde möjligen snarare päron än någon citrusväxt.
Päron växte i trollträdgården vid Myrö i Rinkaby enligt folksagan (Djurklou 1860).
Lokaler
Odlade päronträd, bho i cm:
350 Kumla Södra Sanna 1930 (Sernander 1931). Mycket gammalt och stort, flerstammigt, ”mer än 300 år” (Salbo 1930).
300 Hackvad Gippersta, omkrets vid foten, stormskadat (Mårtensson 1982).
280 Askersund staden 1940 (ÖLN).
264 Rinkaby Äsplunda, trädgård 1931 (Sernander 1933).
262 Sköllersta Prästebo (utan årtal, Broddeson ms).
261 Viby Östansjö, kv. Vågen 1976 (Nilsson ms).
260 Viby Odensvi gård 1975 (Nilsson ms).
255 Viby Nalaviberg 1976 (Nilsson ms).
252 Hammar Lyckans gård 1996 (Nilsson ms).
250 Viby Vretstorp, Grotorp 1944 (Broddeson ms).
245 Asker Rud, Björnhovda, invändigt ruttet 1933 (Broddeson ms).
244 Viby Odensvi gård 1975 (Nilsson ms).
238 Mosjö Råby, Norrgården 1934 (Broddeson ms).
233 Viby Lundagatan 1975 (Nilsson ms).
218 Kumla Yxhult, Örsta 1941 (Broddeson ms).
197 Örebro rektorsgården, dött träd 1928 (Sernander 1933).
187 Lerbäck Klockarhyttan 1940 (ÖLN).
– Ekeby/Gällersta ett par bjässar nämndes i skifteshandlingar ”för 100 år sedan” (S. Svensson 1970).
