En modern indelning av hagtornen har gjorts av Christensen (1992). Flera arter och hybrider förekommer i Närke. Här görs en grov uppdelning grundad på nuvarande lokala, mycket bristfälliga, kunskap.
Spärrhagtorn Crataegus arnoldiana
Hallsberg Viby Östanfalla, odlad (Nilsson 1978).
Första fynd
Samzelius 1760, ms 1758 (Hidinge Lanna högar, Sköllersta Siggetorp).
Bygdenamn och bruk
Hagtorn ansågs vara ”mycket tiänlig til lefwande gärdesgårdar, är både taggig och seg och låter sig klippa ... Weden är ganska seg, brukas til kuggar i quarnhiul och hammarskaft.” (Samzelius ms 1758). Den planterades på kyrkogårdsmuren i Götlunda 1767 (Sarkany 1971). Odling skedde i Lerbäck på 1820-talet (Sahlstedt ms 1825, Robson 1833) och vid Södra Mos i Kumla 1879 (ÖLHK 1879). Saxon (1928b) berömde hagtornshäckar som han ansåg bli ”bättre år för år”.
Dess användning som hushållsbär och läkeört i Närke är okänd frånsett Gellerstedts (1831) anmärkning att bären användes som nödbröd.
Lokaler
Stora hagtornar, bho i cm:
160 Lerbäck Klockarhyttan 1940 (ÖLN).
134 Örebro Vattugatan 1, stort träd, troligen odlat (Sernander 1931, Ottosson 1955, bild).
118 Kumla Norra Mossby, på gården 1933 (Broddeson ms).
118 Viby Höga (Nilsson ms).
Ej uppmätta träd:
- Tysslinge Hökerkulla, hagar gränsande till Gymninge, mycket gamla träd 1957 B Fredriksson.
- Ånsta Örebro, Engelbrektsgatan 19, ”gatuträd, en av stadens vackraste och grövsta hagtornsträd” (Sernander 1933).
- Lillkyrka Ekeberg, trädgård ”af owanlig högd” (Gezelius 1783).