Grönsak och läkeväxt, konkurrenssvag ört i mineraljord ss. vägrenar, diken, banvallar, nyupptagna skogshyggen och brandfält etc. Enl. kända källor har växten alltid varit allm. i Närke. Den minskar numera kraftigt i skog i södra Sverige (Odell & Ståhl 1998).
Lämningar av mjölke sedan omkr. 7 400 år har uppdagats på gränsen mellan Närke och Värmland i södra Kilsbergen (M-B. Florin) och 5 000-åriga i Mossbymossen i Ekeby/Kumla.
Första fynd
Linné 1755 (Närke [indirekt]). Samzelius 1760, ms 1758 (allm.). Hardemo 1851 Blomberg (LD).
Bygdenamn och bruk
Mjölke uppträdde ”allm. på kolbottnar” i Garphyttans nationalpark (Asplund 1925) och ännu 1989 på torvtak vid Nordhult i Askersund. ”Roten som förer sina skott widt omkring, kan tiäna til nödbröd i hårda år. Fröfiunet kan brukas för bomull til stoppning” (Samzelius ms 1758).
Imjölke var förr ett utbrett namn på örten i Närke (Linné 1755, ÖLM), vimjölke i Askersund och Hammar (Kjellman ms 1857), i Samzelius (1760, ms 1758) även råmjölksgräs. Andra namn var bigräs i Lännäs och Mellösa och brupisker i Asker (ÖLM (449, 958, 1732).
Lokaler
Med vita blommor
Askersund Hammar Lilla Kjettstaka, 1920-talet (Adolfsson 1977).
Hallsberg Hallsberg Viken, V om bron, vid vägen, 1 ex 1955 U. Starbäck (S).
Örebro Almby Hjälmarbaden 1965 Nilsson. Norrköpingsvägen vid Bygärdesbäcken 701 676, förr, 1989 ej sedd H. Johansson.
Arboga Götlunda N om Järnäs handel, vägkant, 1 ex 1980 !.
Med ljusröda blommor
Askersund Lerbäck Hultabo, järnväg 1952 U. Starbäck (S).
Örebro Almby Ö om Hjälmarsberg 1933 (Sylvén 1933). Tysslinge Latorp 1911 A. Högbom (S).
Med både vita och röda blommor
Hallsberg Svennevad Klinten 1951 Kjellmert (S).
Utan klorofyll
Hallsberg Sköllersta V om Tarsta berg vid sågdammen 1917 Broddeson (S).