Möjligen inhemsk, starkt kulturgynnad, sälls–täml. allm., flest lokaler, ett 20-tal, i Viby (Nilsson 1978). Den saknas i delar av Skogsbygden och nästan så i Svennevad (Kjellmert 1947) och Tylöskog (Segerström 1932) och är mycket ovanlig i Hallsbergs tätort (Nilsson). Dess växtplatser är vanligen ädellövlundar, ödetomter, parker, gräsmattor, vägkanter etc. Vid Ösby i Sköllersta sågs den ymn. över en hektar på 1980-talet (Holmer).
Första fynd
Gellerstedt 1831 (Ånsta Örebro slottspark). Samzelius ms 1758 (Hardemo Hjulsta och flerst.). Ånsta Örebro slottspark 1850 Blomberg (LD).
Bygdenamn och bruk
Samzelius (1760) utelämnade dvärgvårlöken. Arten var dock känd av honom. I manuskriptet 1758 kallade han den kråkving, ett originellt namn som inte kommenteras av Lyttkens (1904–1915). Wahlenberg (1824, 1831) angav kråklök från Närke, men det namnet använde Samzelius (1760) för vårlök.
