Allm. skogs- och prydnadsodlade träd, förvildade i Sverige sedan 1850-talet, under 1900-talet självföryngrade kring moderträd. Arttillhörigheten är sällan närmare kontrollerad.
Bygdenamn och bruk
Segerström 1932 (Tylöskog, Hammar och Lerbäck, förvildad). Asker Breven, odlad, 1850- eller 1860-talet A. T. Björkman.
Under 1970–1980-talen sågs de odlade och förvildade på ett 10-tal lokaler i Glanshammar resp. Rinkaby samt på ett 20-tal i Viby (Nilsson 1978, 1986).
Odling av lärkar har skett från tidigt 1800-tal. Två träd på på Stora Holmen i Örebro , planterades troligen omkr. 1817 då parken anlades (Hellbom 1871b). Lärkfrö utbjöds 1850 till försäljning i Mellansverige och lärkar ansågs redan vara odlad med framgång (Schotte 1917b). Plantskolor anlades 1859 vid bl.a. Ölsboda, Svartå och Laxå och träden planterades ut på allmänningarna (Blad För Bergshandteringens vänner 1881, Schotte 1917b).
Lärkar odlades på 1860-talet ”å såväl allm. som enskilda skogar... ingenstädes i ovanligt stor utsträckning, de äldsta bestånden nu omkring 40 år enl. Fr. Gjöbel... införd på stora privatskogar för omkr. 40 år sedan av E. Wolff och... C. G. Wikström.” (Nilsson 1903).
I parken vid Hallsbergs kyrkoherdeboställe planterades 40 lärkar 1865 (N. Samzelius 1961). Från 1870-talet förekom den ofta i skogsplanterade bestånd i Kilsbergen (Eckerbom 1947a) och 100-tals telningar planterades 1886 i Sköllersta, Kumla och Hackvad samt på två tunnland vid Svartå bruk (ÖLHK 1887). Från 1890 passerade dess frön Örebro frökontrollanstalt (Zetterlund 1891).
Lärk var ett av de bästa takspånmaterialen (Skogvaktaren 1893: 3). Hjälmarsnipan har ibland byggts av lärkträ (Pihl & Liljedahl 1985). Lärkterpentin såldes på apoteken (Svenska farmakopén 10–11, 1925, 1946). I Viby kallades lärkar ängelska granar (Olsson ms).
Lokaler
Stora lärkar, sannolikt odlade, bho i cm:
449 Askersund Stjärnsund 257 498 (Löfgren m.fl. 1999k). Det var ”säkerligen det äldsta i Närke” (Sylvén 1933), bho var då 320 cm. Enligt Saxon (1933b) var det 150-årigt, d.v.s. från slutet av 1700-talet.
366 Lerbäck Äsperud 372 550, 2004 T. Andersson (Nilsson).
360 Tysslinge Garphyttan 771 501, parken 1992 !.
359 Askersund Stjärnsund 257 498 (Löfgren m.fl. 1999k).
343 Askersund Stjärnsund 257 498 (Löfgren m.fl. 1999k).
320 Hidinge Lekeberga 1940 (Broddeson ms).
317 Lännäs Östra Dimbo 576 980 (Löfgren & Wilhelmson 1999c).
317 Viby Värnsta (Löfgren m.fl. 1999h). Trädet uppmättes 1975 till bho 297 cm (Nilsson ms).