Askersund Askersund ”Aspa bruks egor i en liten skogssjö Fagertärn, på Tiveden omkr. ½ mil fr. Wettern” 1856, 1857 B. A. Kjellmark (S, UPS). De tidigaste arken från Fagertärn är ännu okontrollerade. De av Caspary (1879) undersökta röda formerna tillhörde alla N. alba. Sernander (1894a) kontrollbestämde ett 50-tal ex. av formen och växten fanns ännu ”trots intensiva plundringar” kvar i stor mängd. Rotstockar förmedlades direkt till bl.a. Lunds botaniska trädgård och Uppsala botaniska trädgård

(Sernander 1894a, Kjellmark ms 1914). Tre ark 1867–1893 har bestämts 1922 av G. Samuelsson. De röda näckrosorna

fridlystes 1905 (Andersson 1905).

En fantasieggenade koppling har gjorts mellan Fagertärns röda näckrosor och den franske konstnären Claude Monets trädgårdsmotiv, vari ingår bl.a. flera hundra bilder av hans världsberömda näckrosdamm (Wallsten m.fl. 2005). Den sedan 1882 kända växtplatsen för röda näckrosor i Kroksjön, 2 km SSV om Fagertärn, ligger i Tiveds socken i Västergötland (Skårman 1914). De röda näckrosornas utveckling i Fagertärn: Fagertärns röda näckrosor är praktiskt taget alla antingen en form av rödblommig sydnäckros eller rödblommiga hybrider. Vederhäftiga bestämningar har sällan gjorts.

Följande tablå över utvecklingen i Fagertärn gäller alla röda näckrosor som förekommit där.

1856 I mängd, stud. B. E. [skall vara B. A.] Kjellmark (Lönnroth

1856). Hur fadern avslöjade näckrosen i Fagertärn berättade K. Kjellmark (ms 1914). I Heidenstams (1941) barndom översållades Fagertärn ”av stora, tunga, vinröda näckrosor i tusenvis mitt bland vita och gula”.

1850-talet Anonym (OREB).

1858–1864 T. G. Giöbel (UPS).

1861 Den röda näckrosen fick sitt första vetenskapliga namn Nymphaea alba b. rosea Hartman.

1863 Robert Caspary började odla växten i Königsberg för avsalu till europeiska länder (Fries 1879).

1866 Fagertärn var uppdämd och de flesta blommorna låg under vatten (Wahlstedt 1867).

1879 En första mer omfattande artikel om den svenska röda näckrosen trycktes i Svenska Trädgårdsföreningens Tidskrift (Fries 1879) vari citeras Elias Fries kommentar till växten i sitt Herbarium normale XV nr. 32:”maximus et speciosissimus in Europa flos, Victoriam aemulans” d.v.s. Europas största och prydligaste blomma, påminnande om Victoria. T. M. Fries förmodade att växten i Fagertärn gett sjön sitt namn då den ”sedan urminnes tider” förmodligen varit ”känd och beundrad af allmogen i trakten”.

1890-talet Från Fagertärn salufördes korgvis vid torgdagar i Askersund och annorstädes (Sahlin 1932b) och ex från Fagertärn såldes av skolpojkar i Askersund i en ”vittutgrenad affärsrörelse” (Haugard 1922a). Rötter såldes från sjön även av tillsynspersonalen (Saxon 1931a).

1894 E. Jacobsson (UPS).

1901 Två rödblommiga typer fastslagna (Sahlin 1932b).

1904 En inventering visade att sjön hyste 50–60 stånd (Sahlin 1932b).

1905 Sjön höll 40–50 stånd (Janzon 1983). Fagertärn fridlystes efter yttrande av bl.a. professor Wittrock som under sina näckrosstudier funnit 3 röda samt 4 vita former i sjön (Laxå bruks arkiv, brev 18 maj 1905).

1926 Förekom ”rätt rikligt” (Wijkström 1926).

1930 ”Fortfarande överallt i Fagertärn, i alla nyanser” (Haugard 1930). Enl. Sveriges Natur hade skogvaktare Fransson detta år räknat till 80 grupper.

1932 fanns 300 stånd i sjön (Sahlin 1932b, Broddeson 1935, 1948). ”I den del av sjön man först kommer till, finnes ej några röda näckrosor. Man får gå ett ganska långt stycke på bruksjärnvägen utmed sjön innan man påträffar dem” (Örebro län. En handbok 1932).

1933 sågs ca 500 blommor på ett 80-tal rotstockar R. Sernander, O. Heijne (Roseen 1933, Sylvén 1933, karta över bestånden). I Aspa kvarlevde växten som inplanterats i dammen där på 1800-talet (Roseen 1933).
1935 G. A. Westfeldt (UPS).

1942 Ett ex ljusröd, stort antal djupare röda (von Rosen 1960).

1947 Schiöler (1947) oroades av uppgiften om ”att de röda... skulle börjat gå tillbaka, jämfört med de vita... utredning efterlyses!”. Frans G. Bengtsson (1947) besökte sjön och fann 12 eller 14 blommor.

1950 ”Det lär finnas fyra tjog plantor kvar än, fast trädgårdsmästaren på Aspa bruk, som i början av detta sekel var satt att övervaka dess fridlysning, sålde stora partier” (Henriksson & Lundquist 1950).

1952 Skogvaktare N. Fransson (ms) fann detta år 80 grupper. Sjöstedt (1952) publicerade Fagertärn-sagan.

1955 N. Fransson (ms) fann 130 grupper.

1958 N. Fransson (ms) fann 83 grupper.

1961 N. Fransson (ms) fann 155 grupper.

1964 The Svedberg (UPS) samlade från odling i Uppsala botaniska trädgård dit den hämtats från Fagertärn.

1967 N. Fransson (ms) fann 153 grupper.

1972 Närmare 100 bestånd sågs (Johansson 1972).

1974 Lidman (1974) kommentertade en genetisk diskussion om växten mellan forskarna Gunnar Lohammar och Ernst Nilsson.

1981 N. Fransson (ms) fann 32 grupper.

1982 sågs 50-tal blommande grupper (Janzon 1983).

1983 N. Fransson (ms) fann 55 grupper. ”Numera tyvärr rätt fåtaliga och bleka” (Rosenberg & Hallin 1983).

1984 N. Fransson (ms) fann 55 grupper.

1985 Alf Henriksson (1985) kommenterade sekelskiftets näckrosförsäljning genom Aspas trädgårdsmästare: ”Skandalen stor... men skadan måttlig, ty fyra tjog lämnades kvar.”

1986 Nu 34–40 blommor. ”Turismen... kan ha överfört rötbakterier till vattnet”. I den 2 km SSV därom belägna Kroksjön hittades ingen smitta (Wallsten 1986a, b).

1989 sågs 2 blommor vid södra stranden samt 3 blommor ute i sjön !.

1991 50 bestånd, 152 blommor samtidigt, mest i södra viken. I den s.k. näckrosviken fanns ingen blomma N. Fransson (Nerikes Allehanda 1991-07-26).

1997 ”Bara 25 blommor kvar” S-E. Ardhage (Nerikes Allehanda 1997-03-13).

2010 15 blommor i S-delen L. E. Norbäck. Förekomster utanför Fagertärn och Kroksjöarna, alla möjligen inplanterade och delvis omfattande främmande trädgårdsnäckrosor:

Askersund Askersund Holmsjötärnen (Wahlstedt 1867); har befunnits oriktig efter verkställd undersökning (Skårman 1914). Igelsjön (Wijkström 1926). Åmmebergs direktörsbostad, damm (Haugard 1944, foto). Torksjön, lär enl. uppgift finnas utplanterad utanför jaktstugan (Johansson 1972). Rösjön, lär förekomma, sökt men ej återfunnen (Johansson 1972); inplanterad (Björkman 1987a). Skiren, inplanterad från Fagertärn, fanns kvar och blommade på 1980-talet, nu borta enl. ortsbo 2000 !. Hammar Aspa, båda formerna inplanterade i trädgårdens ruddamm 1862 (Fries 1879, Sernander 1894a, Sahlin 1932b, Althin 1941); 1893 J. A. Wiström (UPS); ”har den levat i en damm i över ett halvt sekel” (Wijkström 1926); svällande rikt bestånd 1933 (Sylvén 1933). Bastedalen, Kinaparken 1992 !. Holmsjön (Björkman 1987a); 265 583, 2 bestånd 2007 B. Svensson & Nilsson (Nilsson ms). Lerbäck Djupsjön, i norr vid Sjötorp, litet bestånd, inplanterad (Björkman 1987c); 335 604 inplanterad för minst 10–15 år sedan, 1991 !. Luckebo 404 533 inplanterad, 1 ex 1982 (Nilssson ms). Hylle 408 540, inplanterad, 2 ex 1982 (Nilsson ms). Tibon 418 541, vid sommarstuga 1991 !. Vissbodasjön (Björkman 1987a). Lövfallet 408 547, en planta med röda och en med ljusröda blommor 1993 (Nilsson ms). Snavlunda Tjälvesta, inplanterad i trädgård (Kjellmark ms 1914). Tjälvesta, Bysjön, ca 1862 (Fries 1879, Sernander 1894a, Haugard 1912, Sahlin 1932b); som förr (Spong 1961a). Skiren, norra viken, litet bestånd (Björkman 1987a).

Laxå Ramundeboda Laxå herrgårdspark, inplanterad första hälften av 1890-talet från Fagertärn (Sahlin 1932b, Steyern ms 1901); Laxå herrgårdspark vid ån, ett ståtligt bestånd, men under världskriget frös rotstocken till döds (Steyern ms 1901). Ramundeboda klosterruin V-ut [på Närkesidan?], 1 ex 1988 och 1989, spontant inkommen enl. markägaren som känner omgivningarna sedan 1920-talet !.

Kumla Ekeby Ekeby by, damm, inplanterad av Meijerhelm på 1800-talet (Lagergren 1922–1925). Kumla Kumlasjön (Tigerstedt 1964).

Lekeberg Kvistbro Torhyttan 617 311, i lilla dammen 1991 !. Tångeråsa Trystorp, vid gårdens holme i sjön enl. gårdsägaren 1998 (Löfgren m.fl. 1999c).

Örebro Längbro Karlslunds herrgårdsdamm. ”Har varit borta några år, i år flera blomningar långt in på hösten” 1989 (H-O. Andersson 1990). Mellösa Åbytaget 648 868, i dammpöl 1989 !.

Arboga Götlunda Valen, vik NÖ om Östergården 1985 !. Högsjön, SÖ om Västansjö, sommarstugebrygga 1983 !.

Askersund Askersund Fagertärn, troddes ”hybridisera i stor utsträckning, talrika mellanformer” (Sernander 1894a).

Sydnäckros × Rödblommig sydnäckros Nymphaea alba × alba f. rosea
Askersund Askersund Fagertärn, troddes ”hybridisera i stor utsträckning, talrika mellanformer” (Sernander 1894a).

Nymphaea alba ’Cladstoniana’
Prydnadsväxt, anmärkt från 2 lokaler i Viby (Nilsson 1978).

Pollenkontrollerade ex:
Askersund Hammar Kvistviken 168 422, 1990 ! (OREB). Lerbäck Djupsjön 335 604, 1991 ! (OREB). Tosjön 230 603, 1991 ! (OREB). Snavlunda Skiren 393 529, 1991 ! (OREB).

Lekeberg Knista Lillsjön 1921 T. Hellsing (UPS/GSa).

Örebro Almby Marksjön 1901 T. Svedberg (UPS/GSa). Vintrosa Lannaforskärret 751 499, 1990 ! (OREB).

Arboga Götlunda Luren 1987 ! (OREB).