Växtplatser är bl.a. hagar, diken, tippar, skogsstigar, gräsmattor, Salix-kärr och hassellundar. Den växte ute i vitmossan i källkärret vid Vissbodasjön i Lerbäck 1992 och ymn. på Hjälmarlandvinning bland askar vid Göksholm i Mellösa (Löfgren & Wilhelmson 1999a). Vid Iboholm i Bo fann Broddeson (ms) den allm. i åkrarna 1924, i Kräcklinge sågs den i höstsäd 1955 (Bergstedt 1956).
Första fynd
Samzelius 1760, ms 1758 (allm.). Viby Geråsparken 1838 Anonym (OREB).
Bygdenamn och bruk
Växten kallades skogshumle (Gellerstedt 1831), vilket dock inte säkert kan knytas till Närke. I Knista och Hidinge har den kallats tobaksblommer (ÖLM).
Lokaler
Med normalstora vita blommor
Askersund Lerbäck Ödeskärr 392 547, backhäll vid kalkbrott, ymn. en kvarts m² 1993 ! (OREB).
Med rosenröda blommor
Askersund Lerbäck Torrgruvan 277 609, 1 ex bland normalfärgade 1993 !.
Hallsberg Svennevad 350 m V om Yxhult (Kjellmert 1947, S). Sibbetorp nära källdraget vid södra utfarten (Kjellmert 1947).
Örebro Almby Markasjön 1919 G. Svensson (GLANSH).
Ljusgrön med små vita blommor var. parviflora
Ca 140 lokaler har antecknats, tidigast vid Ramundeboda Porla nära lasarettsbyggnaden (Gellerstedt 1852). Varietetens utseende tycks enhetligt. Den växer på samma lokaler som huvudformen, ofta tillsammans med den. Det gäller även fuktiga växtplatser på stränder, i kärr och på landvinningar etc. men mest ser man den i gräsmattor. Vid Hästnäs i Götlunda sågs den 1984 utan sällskap av normalfärgade.
En rik förekomst fanns vid Brunnsparken i Ånsta 2002, då Lindström (2002c) anmärkte ett 100 m långt bestånd i gräsmattan och under buskar. Vid Jonagården i Tysslinge fanns ca 100 ex. i en klöveråker 1931 (Broddeson ms).