Prydnadsväxt som förekommit i Sverige sedan 1630-talet och förvildats sedan 1795 (Lundquist 2005, häri omfattande kulturhistoria angående arten) vilket strider mot uppfattningen hos bl.a. Sernander (1933) att dess odlingshistoria i Sverige möjligen går tillbaka till medeltid.
Den sprider sig och bildar långlivade bestånd i Närke. Hundratals sådana finns kvarstående på ödetomter och i parklundar samt vid utkast. Av de äldsta kända bestånden finns de vid prästgårdarna i Ekeby och Viby ännu kvar. Möjligen härrör de från mitten av 1800-talet (Nilsson 1978, Sernander 1933).
Rika bestånd av krollilja fanns vid kyrkorna i Bo (Kjellmert 1947) och Axberg 1990 (Sundkvist) samt vid Frötuna gård i Götlunda 1987.
Första fynd
Gellerstedt 1852 (Axberg prästgården, ”troligen förvildad”, m.fl. lokaler). Viby Värnsta 1862 O. Drake, (OREB).
Lokaler
Med vita blommor
Hallsberg Svennevad Skogaholm 449 751, tallskog, 1 ex 1990 !. Viby i vägrenen vid Lundby prästgård, några ex (Nilsson 1978); 1 ex 1995 !.
Kumla Ekeby f.d. komminister Bergs park 1902 T. Svedberg (UPS).
Lekeberg Hidinge Svenshyttan 733 468, 734 472, 736 472, vägrenar, vägbryn och lundar, delvis rikl. 1999 !. Knista Brottet 629 459, nära gård vid landsväg, 6 ex 1992 !.
Örebro Axberg Ölmbrotorp 860 679, alsumpskog utanför tomt, 2 ex 1995 !. Gällersta Bondsätter 662 649, gårdshäck 1991 !.
