Allm., oavsiktligt införd i Sverige åtminstone sedan 1700-talet. Åkerkårel sågs som ett svårt åkerogräs (Lyttkens 1885) som uppträdde även i Mellansvenska myrodlingar bland både säd och rotfrukter (Tolf 1903). Nutida landskapsförändringar, igenväxning och ogräsbekämpning har gjort växten mindre vanlig i vissa områden ss. i Svennevad där den enl. Kjellmert var allm. men där förekomsten minskat avsevärt enl. undersökningar 1990.

I åkrar har växten motats ut i kanterna och uppträder på omrörd mark på vägrenar, grus- och jordhögar, tippar m.m. Ovanlig växtplats är bl.a. strandhäll och strandgrus.

Se även storkårel Erysimum cheiranthoides subsp. altum och vanlig åkerkårel Erysimum cheiranthoides subsp. cheiranthoides