stinknäva
Geranium robertianum
Allm. på Hjälmarslätten, i Skogsbygden flerst. i dess bergbranter, på slagg och murar etc. Vid ett torp vid Sånne i Asker har växten setts i 70 år på samma block enl. gårdsägaren. På Hjälmarens öar och skär finns rika bestånd, bl.a. i strandlundarna.
Första fynd
Samzelius 1760, ms 1758 (”På några ställen”). Hardemo 1851 Blomberg (LD).
Bygdenamn och bruk
”På apotheken fås Geranii Robertiani ört... Örten färsk krossad och wäggarna der med gnidna skal fördrifwa wägglöss. För sommar eller rödsiuka [dysenteri] hos kreaturen kokas örten i dricka, som gifwes den siuka” (Samzelius ms 1758). Möjligen var det denna art som Gentz (1949) avsåg med ”Geranium” som såldes på Örebro apotek 1736 (jfr vanligt midsommarblomster).
Växten hette storknäbb i Närke (Samzelius 1760).