Ojämnt förekommande, spridd–täml. allm., nästan bunden till kalk och rester av landskapets forna lövängsområden. Segerströms (1932) fann den mkt sälls. i Hammar och Lerbäck.
Nässelklocka växer i gläntor och bryn av ängslövskogar, glesa hassellundar, ekhagar, åkerdiken, alléer, uppe i landsvägsmurar och blockrösen, på banvallar m.m. Ovanliga växtplatser var en betad fuktäng vid Svartkärr i Vintrosa 1989 liksom en fullt exponerad, kalkrik sandjordsträda V om Marieberg i Asker 1991.
Under senare år har bestånd om 30-tal ex. setts vid bl.a. Botåsen i Hackvad, vid Ässbroskälet i Asker och Karlslund i Längbro. Ännu fler, men oräknade, fanns vid och N om Skogstorp i Asker överallt efter vägen 1993 samt i Höglundatrakten i Tysslinge 1998.
Första fynd
Samzelius 1760, ms 1758 (Edsberg Träa äng och Kvistbro). Hardemo Lanna skogshage 1853 Blomberg (LD).
Bygdenamn och bruk
Namnet nässelklocka användes för Närke (Samzelius 1760). Rietz (1862–1867) angav nättle-klocka.
Lokaler
Med vita blommor
Örebro Hidinge N om Lannabrottet, Äspsättersvägen, 1 ex 1932 (Broddeson ms). Tysslinge V om Holmstorp 1940 (Broddeson ms). Vintrosa Svartkärr 692 502, 3 ruggar 1991 !.
