Läkeväxt, konkurrenssvag i lågvuxen och mineralrik mark i hagar, åkrar, sandfält etc. Förr uppträdde den i slåtterängar och kolbottnar och fanns allm. på Mellansvenska myrodlingsvallar (Tolf 1903).
Förekomsten är allm. utom i trivial barrskog och myr samt i tätvuxna lundar m.m. Den kvarlever länge där igenväxningen dröjer. Vid Bistocken nära Ribbohyttan i Kvistbro, brukad mellan 1844 och 1900 fanns växten kvar 1996 (M. Andersson).
Pollen av svartkämpar i riklig mängd i Mossbymossen i Ekeby/Kumla tyder på skogsröjning och svedjning för knappt 5 000 år sedan (Florin 1961). Betydligt äldre är de tidigaste fynden i södra Kilsbergen, bl.a. vid Lillsjön i Kvistbro från senglacial–förboreal tid där de torde vara omkr. 9 000 år gamla (Florin 1969).
Första fynd
Samzelius ms 1758 (allm.). Kräcklinge Skoftesta 1847 Zetterstedt (UPS).
Bygdenamn och bruk
”Brukas wäl icke på apotheken, dock weta många landtmän, at nyttja dess rötter emot tertian feber [malaria]” (Samzelius ms 1758).
Inga särskilda närkiska namn på växten har uppdagats utom från Långsmon i Ramundeboda där den kallades dragblad (Stalin ms 1913–1916, ÖLM).
Lokaler
Med foder omvandlat till 8 cm långa blad
Askersund Askersund Lövåsen 242 345, 1993 ! (OREB).