Giftig läkeväxt, allm. i näringsrik mull, undviker trivialare myr- och hedvegetation. Enl. Kjellmert (1947) samväxte arten med hassel på alla lokaler i Svennevad. Även i Skogsbygden förekommer blåsippan allm. i ängsvegetation, exempelvis sågs 34 lokaler vid Garphyttan–Ånnaboda i Tysslinge inom 6 km² (Löfgren 1994). Den växer i barrskog på kalk och grönsten och i såväl källomgivningar som exponerade järnvägsbankar. Ett av Närkes rikaste bestånd finns i kalktallskogen vid Skogstorp i Asker. Väldiga mängder sågs också i lunden vid vattentornet i Pålsboda i Sköllersta 1993 (Holmer). Broddeson (ms) antecknade massförekomster på gamla varphögar vid gruvområden V om Solberga i Lerbäck 1934.
Den torgfördes ”i massor” (Kierkegaard 1932) och grävdes upp i Kåvö nötskog i Hovsta (Lindsten 1955) samt i Tjälvesta äng i Snavlunda (Spong 1961a). Odling av blåsippa är vanlig (jfr Bengtsson 1974).
Första fynd
Samzelius 1760, ms 1758 (allm.). Viby Kärr 1847 (Zetterstedt, UPS).
Bygdenamn och bruk
Bladen brukades förr i te mot mjältsjuka (Samzelius 1760, ms 1758), och i Sköllersta på 1800-talet då årets första blåsippor åts ”för att man inte skulle bli sjuk under året” (Saxon 1934b, Harbe 1950). I Tiveden åts den första blåsippan som skydd mot ormbett (Tjörne).
Vanliga namn på örten i västra Närke, Lillkyrka och Lännäs m.fl. var blåsibb (Rietz 1862–1867, Hofberg 1868, Berglund ms 1867, ÖLM 32a, 449), i Lerbäck på 1840-talet blåsibbä (Grill 1964) liksom på Tylöskog. Andra namn var blåsippa, blåsipper och blåsippu, det senare i Kil (Djurklou ms).
Lokaler
Kal blåsippa
Askersund Hammar Båskärrstruten (Hartman 1866).
”Rödsippa” med dubbla röda blommor
Odlades vid rektorsgården i Örebro (Sernander 1933).
Med mångflikade blad
Lekeberg Kvistbro Öna 613 327, 1989 ! (OREB).
Örebro Lillkyrka NV om Kärsta 784 822, 1989 ! (OREB). Tysslinge S om Garphyttan 1929 (Broddeson ms).
Arboga Götlunda Norra Hammaren 1945 (Morander ms 1980, UPS).
Med fyllda/dubbla blommor
Ansågs vanlig i Tivedentrakten i Askersund på 1920-1940-talen (Tjörne 1964). Åsikten motsägs av få meddelade fynd.
Askersund Askersund stadsägor Ö-ut, inplanterad i Wijkströms trädgård 1927 Wijkström (Broddeson ms). Snavlunda Kyrksjön mitt emot prästgården, få ex 1955 (Suneson 1985), U. Starbäck (S).
Lekeberg Hidinge ”Klunkhyttan eller mot Lunnasjön” 1933 (Suneson 1985), Broddeson (S).
Hallsberg Hallsberg Herrfallsäng 503 680, 50 m N om P-platsen, 1990-talet, senare ej återfunnen Holmer. Sköllersta V om Sätterböl, 2 ex 1926 (Broddeson ms). 100 m ÖSÖ om Kulltorp 537 738, 1973, 1990 Holmer. Altorp 546 749, 3 plantor, steril 1980–1990-talen Holmer. Svennevad Prästön (Kjellmert 1947). Viby Brändåsen 502 535 (Nilsson 1978).
Med utpräglat fläckiga blad
Örebro Almby Ekestugan 713 723, ekhagens N-del, enst. 1991 !. Lillkyrka Götevi 787 875, strandsnår, flerst. 1992 !. Vintrosa Svartkärreservatet 1989 !.
Arboga Götlunda V om Åsboviken 1987 !.
Med vita blommor
Askersund Askersund vanlig i Tivedentrakten på 1920–1940-talen (Tjörne 1964) men ingen särskild lokal är känd där. Hammar Lilla Kjettstaka, ett par plantor på 1920-talet (Adolfsson 1977). Glädjen, 18 ruggar 2006 I. Karlsson (Nilsson). Lerbäck Dampetorp 1952 (B. Holgersson, KARLSS). Nornäset 275 685, 1 ex 1981 (Hallin ms). Luckebo 401 540, ca 25 ex 1981 (Hallin ms). Isåsen 233 606, på gård sedan mer än 10 år, ej inplanterad enl. gårdsägaren 1991 !. Klockarhyttan 382 571, blandskog, 2 lokaler, 1 ex på varje 2006 B. Jansson & T. Andersson (Nilsson).
Hallsberg Hallsberg Kolafallet 498 679, 1993 R. Kvist. Ulvsätter 499 575, lövskog, 2 ex 2007 (Nilsson ms). Sköllersta Pålsboda, Källbergsbacken 1952 U. Starbäck (S). Ö om Rudsäter, lund 1955 U. Starbäck (S). 100 m ÖSÖ Kulltorp, 20 ex 1973 Holmer. 125 m V om Folkasbo, 6 ex 1970 Holmer. Svennevad SSV om Österkvarn, hasselsnår (Kjellmert 1947).
Örebro Lillkyrka Ekeberg, marmorbrott 1946 Kierkegaard (OREB, UPS). Rinkaby Myrö, allén (Hedera 1887). Kolja 750 714 (Nilsson 1986). Norrbyås Sörön 1982 Asklund. Tysslinge Höglunda, en rugge i lunden 1991 enl. ortsbo !. Ö om Larstorp, 2 grupper ovan brottet 1991 enl. ortsbo !. Almby/Ånsta skogen Reträtten (Lundelius 1910).
Arboga Götlunda Hästnäs, flera ex 1975 !. Lilla Lindnäs, ca 100–150 m N om Hästnästallen, 75–100 plantor vid stranden 1980 U. Eriksson; dungen vid sjön 721 003, 100-tals grupper, ca 50 m² på västra sidan av höjden 1995 !. Södra Hammaren 1945 F. Fridell (LD, UPS); 1987 Asklund; två små grupper i N-delen 1988 !. Allén V om Sickelsjö, flera ruggar tillsammans med svagt färgade blommor 1987 !.
Med röda/violetta blommor
Rödblommiga ex är ganska vanliga. Förutom svepande omdömen om rika förekomster på Tiveden och Tylöskog (Adolfsson 1977, Tjörne 1964) meddelad från ett 50-tal lokaler mellan 1910- och 1990-talen men är i verkligheten mycket vanligare.