Ängs- och hagmarksväxt, i frisk- och torrängar, täml. allm.–allm. på Hjälmarslätten, av lägre frekvens i Skogsbygden och där främst i välbetade hagar. Växtplatser är f.ö. gravfält, åkerholme, trädgård, banvall, strandhäll, åkerväg, kraftledning, strandvall, sandtag, myr etc. Tolf (1903) såg den allm. men enst. på Mellansvenska myrodlingsvallar.