Värme- och kvävegynnad köks-, läke- och prydnadsväxt som under 1700- och 1800-talen var täml. allm. i Sverige men är på tillbakagång genom igenväxning av gårdar efter ändrad djurhållning m.m. (Svensson & Wigren 1987).
Bygdenamn och bruk
”Kallas äliest ormögon” (Samzelius ms 1758), ett namn från Linné som möjligen gällde också i Närke.
Lokaler
Askersund Askersund 1867 A. Beckman (S, Trolander 1888).
Hallsberg Sköllersta Ullavi, ladvägg 1953 U. Starbäck (S, Junell 1971). Svennevad (Samzelius ms 1758). Viby Rynninge, uthusväggar 1940–1950-talen G. Blomqvist.
Lekeberg Edsberg kyrkan G. Vidén (Trolander 1888). Kvistbro kyrkan G. Vidén (Trolander 1888).
Örebro Rackargatan (Gellerstedt 1852); (Hartman 1866). Gamla rektorsgården, 1 ex 1885 (Hedera 1887). Glanshammar Skävesund P. Wilson (Nilsson 1986). Torphälla 1955 G. Björklund (Nilsson 1986). Sticksjö 754 800, igenväxt lagårdsomgivning med gödselhög, tämligen stort bestånd bland nässlor, ”hästbetat för 2 år sedan” 1994 Nilsson, R. Karlsson, ! (OREB); ladugårdsvägg, 5 ex 2008 (Nilsson). Längbro Karlslunds kvarn 1901 T. Svedberg (UPS). Tysslinge Irvingsholm 1853 A. Drake (S); gödselhög 1945 (Broddeson ms). Ödeby Kägleholm 1925 Kierkegaard (OREB, Junell 1971).
Arboga Götlunda 1861 Blomberg (LD). Locknäs (Hartman 1866). Sickelsjö 1924 Broddeson (S), Kierkegaard (GB, OREB, S); kompost 1925 Kierkegaard (LD).