Läke- och prydnadsväxt, förvildad och sälls.–spridd i hela området men på tillbakagång. Ett par årtionden före Samzelius anmäldes växten förvildad i Sverige. Förekomsterna i Närke finns på ödetomter, i parkrester, vid utkast på tippar, i grustag, på lagårdsbackar etc.
I byn Kumla i Glanshammar fanns växten vid en källa 1912 till omkr. 1920, då platsen skadades genom källans ombyggnad. Den fanns flerstädes i byns hage 1948 (G. Svensson enl. Nilsson ms).
Första fynd
Samzelius 1760 (Edsberg ”Binninge grästomter och flerstädes i myckenhet”), ms 1758 (”i myckenhet omkring Binninge, hälst på sidlänt mark ei långt från byar”). Samzelius 1764 (Närke vildväxande). Hardemo Skyberga [1840–1850-talen] Zetterstedt (UPS).
Bygdenamn och bruk
Odling av ålandsrot som köksväxt skedde i Lerbäck på 1820-talet (Robson 1833, Sahlstedt ms 1825) och odling i socknen konstaterades vid Viken 1994 (Nilsson ms). I Örebrotrakten förvildades den en bit in på 1900-talet (Lundelius 1910) men användning av växten tycks senare ha blivit omodern och odling sker nu i prydnadssyfte.
”På apotheken fås Enulae rot. Inlagd ålansrot är ibland de medel, som mäst befordra expectoration [slemhosta]. Helar skabb och utslag” (Samzelius ms 1758). Växten anmärktes vid Örebro apotek 1736 (Gentz 1949) och ingick i Svenska farmakopén 1–7 (1775–1869). Berglund (ms 1867) ansåg att ålandsrot var nyttig för blodsot, d.v.s. dysenteri, hos boskap. I Risebergatrakten i Edsberg 1930 tuggade folk roten som tobak (E. Jansson enl. Broddeson ms).
Den kallades ålansrot allm. i Sverige och i Närke (Samzelius 1760). Linné (1747) gav en utförlig beskrivning av arten vid sitt besök i Fellingsbro, strax utanför Närkegränsen.
Lokaler
Fr.o.m. 1990:
Askersund Askersund Braxnasjön 302 392, grustag, 4 ex 2004 Nilsson. Hammar Olshammar 150 417, nära reningsverket, 1 ex 2004 Nilsson. Lerbäck Västra Å 416 552, gammal hage, 3 ex 2004 Nilsson (OREB).
Laxå Ramundeboda Södra Saltängen 401 306, ödetomt, nedlagd 1954, 5 m² i aspsnår 1991 ! (OREB). N om Röfors 376 321, tipp 1998 O. Nilsson.
Hallsberg Sköllersta Pålsboda, Norra Bangatan/Falkvägen, 1 ex 1995 Holmer. Viby Vretstorp 447 461, ödetomt, 3 ex 1993 (Nilsson ms). Vretstorp 450 456, tipp, 7 ex 1995 Nilsson (OREB).
Örebro vid Idrottshuset 718 666, i en slänt årligen 1991–1994, 30-tal ex R. Karlsson. Almby Markasjön 1989, 1991 R. Karlsson; Markkärret 699 685, en grupp 1995 Sundkvist. Glanshammar Skölv 780 780, blandskog, utkast, 2 ex 1994 (Nilsson 1998). Ånsta 125 m NV om Bonstorp, tipp, 10 ex 1993, 1996, sedan försvunnen (Lindström 2000b, S/ThK).
