Läke- och prydnadsbuske, känd i Skåne sedan 1 000-talet (Hjelmqvist 1991).
Ett 20-tal lokaler med förvildade buskar kvarstående på ödetomter och i parker har registrerats. Möjligen förvildade buskar har, underförstått, tidigt meddelats från Lerbäck ”kring hustomter” (Robson 1833, Sahlstedt ms 1825) och uttalat i Gellerstedt (1852) m.fl. och ett 10-tal senare utan att förvildningsgraden kan avgöras.
Ö om Aronslund i Edsberg har, efter odling påbörjad senast under 1870-talet, flera buskar uppkommit spontant och fortsätter att sprida sig enl. gårdsägaren 1989.
Fläder planterades vid Bystads alla hemman och torp i Asker under de ”senaste 6 åren” (Nyberg 1846). Den ansågs av Ernst Nilsson (1965) vara ovanlig i Vätterbygden även som odlad.
Första fynd
Samzelius ms 1758 (”flerstans i täppor wid husen”). Almby 1897 E. Ordell (OREB).
Bygdenamn och bruk
”På apotheken fås Sambuci bark, blommor, bär och frön. Hela busken hafwer en narcotisk stark lukt, gifwer altså de bästa swettdrifwande medel, i synnerhet är flädermoset der före bekant. Trädets skugga är för människor skadlig. Bären dödliga för höns... Weden som är hård och till färgen gul, tjänar ofta Swarfware för buxbom. Blommorna i miölk lindrigt kokade gifwa henne en god smak, är hälsosam och blodrenande, jämwäl bakade i munkar äro goda för magen och befordra stolgången” (Samzelius ms 1758).
Fläderblommor ingick i teer mot förkylning och halsfluss på 1800-talet i Gällersta och flera andra socknar (Saxon 1934b, Harbe 1950, ÖLM 1158). Fläder ”odlades vid varje gård till teet” på 1850–1860-talen (Saxon 1933a). Teet användes på både folk och djur i Ekeby, även mot bölder (ÖLM 1732). I Ekeby togs fläder i brännvin mot håll, i Lerbäck mot reumatism, i Hovsta mot ros [hudsjukdom] (Saxon 1934b) och i Gällersta mot vattusot [ödem] (Tillhagen 1958).
Växten ingick i Lekebergs-moras leveranser till Laxå husapotek på 1820-talet (Laxå bruks arkiv). Fläderblommor samlades för gårdsapoteket vid Hammar gård i Asker på 1870-talet (Lagergren 1922–1925) och ingick i Svenska farmakopén 10–11 (1925–1946). Droginsamling av blommorna uppmuntrades av Medicinalstyrelsen under andra världskriget (Bondeson 1941).
Arten kallades allmänt i Sverige för fläder (Samzelius ms 1758).
Lokaler
Säkert eller möjligen förvildade, exkl. kvarstående:
Askersund Lerbäck Dampetorp 320 525, vid bäcken nära kvarn/såg, stor buske 1992 !.
Hallsberg Hallsberg Hässleberg 509 588, tipp, inkommen med schaktmassor, 1 ex 2007 Nilsson (OREB). Hässleberg 504 588, lövskog, utkast, 3 ex 2009 Nilsson. Kårstahult 502 585, lövskog, 1 ex 2008 Nilsson (OREB). Sköllersta Humpen 545 765, hage vid gård 1992 !. Ö om kyrkan 577 742, vid f.d. järnväg, vägren, telning under lönn 1992 !. 0,6 km SV Boskulla, väg/bäck 1993 Holmer. Svennevad Glottra skola, förvildad 1944 (Kjellmert 1947, LD, S).
Lekeberg Edsberg Ö om Aronslund 572 496, flera stora buskar, enl. gårdsägaren spontant uppkomna och under snabb spridning, ej odlade på platsen sedan 1870-talet, 1989 !.
Örebro ”Bakom snickerifabriken m.fl. ställen förvildad” (Hedera 1887). Almby Rosenbergsstugan 724 700, sumplövskog 2008 H. Rydberg. Asker Gransta 562 818, vägren en bit från stugorna, stor buske 1991 !. Glanshammar Valla 784 764, förvildad med schaktmassor (Nilsson 1986). Gällersta Härmingsmossen 652 646, tipp, stor buske 1989 !. Längbro Mellringe, tipp A. Svenson (Lindström 2010). Mellösa Ässön, blandskogsbryn tillsammans med druvfläder 1990 R. Karlsson. Råsjö vägkant långt från tomt 1992 !. Vintrosa Nybble 654 545, grustag 2008 H. Rydberg. Ånsta Bonstorp, tipp E. Ljungstrand (Lindström 2010).
Med flikade småblad
Askersund Hammar Bastedalen 1883 A. S. Trolander (LD).
Hallsberg Viby Vretstorp 1901 G. A. Ringselle (UPS).
Med gulbrokiga blad
Hallsberg Hallsberg Hässleberg 509 592, lövskog vid tipp, 1 ex 2007 Nilsson (OREB).