Träd på mullrik mark kring kärr, i bäcklundar och ekholmar m.m., förr i slåtterängar (Broddeson ms). Att det förekom på kalkmark noterade Gyllenhaal (ms 1774).
Lämningar av okänd ålder har hittats i Gottersätersmossen (Kjellmark 1899, Sernander & Kjellmark 1896).
Blodhägg Prunus padus ’Colorata’
En i Sverige inhemsk eller odlad trädgårdsform är känd sedan 1912 (Samuelsson 1972). Möjligen är det denna som fanns förvildad vid Munkatorp 760 698 i Örebro 1995. Ett från Korea infört träd sågs odlas Ö om Högsjön i Götlunda 1983.
Första fynd
Linné 1751 (mellan Sköllersta och Svennevad). Örebro 1862 A. Beckman (S).
Bygdenamn och bruk
Hägg betraktades som ett bärande träd 1558 i Gustav Vasas brev till inbyggarna (Holmbäck & Wessén 1962). Odling av trädet är känd från Ekeby komministergård på 1870-talet där det fanns både häggberså och ett vårdträd (Lundqvist 1931). Hägg odlades på Snavlunda kyrkogård 1989.
Sådden av lin, hampa och korn skulle börja när häggen blommade (Samzelius ms 1758). ”Bären rå beströdde med salt ätas af somliga med nöje... Äro ock goda för rödsot [dysenteri]. Bladen äro ei smakliga för hästar och getter. Häggquistar lagde under sädesstackar fördrifwa rottor. Göres häcken af häggpinnar äter hästen ogärna hö där ur för hägglukten. Weden tiänar till bössestockar, grenarna till pipe- och piskeskaft. Decoct af barken brukas emot Weneriska siukan, likaledes botas watttusot [ödem] hos får med lagen af kokad häggbark” (Samzelius ms 1758).
Vid Knällinge i Sköllersta sågs en hägg ”på hwilcken hwartenda löf blifwit blodrödt sedan ägaren bortflådt hennes bark” (Gyllenhaal ms 1774). Barken ingick i Lekebergmoras leveranser till Laxå husapotek på 1820-talet (Laxå bruksarkiv) och användes till färgning i Gällersta på 1850–1860-talen (Saxon 1933a).
Hägg var ett vedertaget namn i Närke (Samzelius 1760), dess blommor kallades i Asker häggroser (ÖLM 958).
Lokaler
Stora häggar, bho i cm:
222 Glanshammar/Mellösa 2-stammigt 1932 (Broddeson ms).
196 Hackvad Bärsta 563 502, 1998 !.
Med hängande grenar, ”Häng-hägg”: Ett medelstort träd fanns i en trädgård vid Skyllberg i Lerbäck (Sernander 1933).
Med rödaktiga blommor:
Mosjö N om kyrkan, åsen vägkant 634 626, 1990 ! (OREB).