Artens förekomst i Närke är skiftande och gynnad av kalkrik mark. Afzelius (ms 1779–1784) ansåg att den var ”långt allmännare än” kungsljus. Samma åsikt gällande Askersundstrakten fanns i Gellerstedt (1852). Den var täml. allm. i Närke ”särdeles i kalktrakter, der den väl aldrig saknas; derföre mest i västra och mellersta Närke” (Hartman 1866). Mörkt kungsljus saknas dock mestadels i de kalkrika socknarna i öster, Glanshammar och Rinkaby (Nilsson). Växtplatser är vägkanter, banvallar, grustag, grusplaner etc. På ödetomten Södra Saltängen 401 306 i Ramundeboda, nedlagd 1954, växte den kvar 1991 (OREB/ELj).
Första fynd
Samzelius 1760, ms 1758 (Kvistbro m.fl.). Hardemo 1848 (med vita blommor, nedan).
Bygdenamn och bruk
”På apotheken fås Verbasci rot och blommor. Denne wäxt ser präktig ut, och des blommor äro mycket älskade af bin” (Samzelius ms 1758). Gellerstedt (1831) kallade växten brunt kungsljus, ett namn som han möjligen själv komponerat.
Lokaler
Med vita blommor
Kumla Ekeby komministerparken 1889 G. A. Ringselle (UPS). Hardemo Elgevad vid stora landsvägen 1848 Zetterstedt (UPS/SMu). Sankt Olofs kapell, 1 ex tillsammans med normalfärgade 1975 (Nilsson ms).
