Läke- och köksväxt känd i Skåne från 1100-talet. Lungrot har ansetts vara allm. i Sverige ”på lemningar och wid wägar” (Samzelius 1764b), en inställning som denne möjligen grundat i Närke. Enl. Gellerstedt (1831) var den allm. i Närke, men Hartman (1866) betecknade den täml. allm. G. Åslind ansåg att lungroten tidigare varit allm. i Askersund (1920, Broddeson ms). Den är nu spridd kvarstående eller genom trädgårdsutkast men odlas sällan i Närke.
Första fynd
Samzelius 1760, ms 1758 (Svennevad, Snavlunda). Närke 1807 Anonym (LD, ur herbarium Agardh). Almby 1853 Blomberg (LD).
Bygdenamn och bruk
På Örebro apotek anmärktes lungrot 1736 (Gentz 1949). Den ingick i Svenska farmakopén 1 (1775) som Boni Henrici ört (Samzelius 1760).
”Örten äten af dem som ha en början till lungsot har der igenom blifwit frie. Brukas emot podager [gikt], håll och sting [lunginflammation], samt fulslaget [inflammation] om bladen bultade påläggas. I synnerhet äro bladen goda at lägga på sår, dem de hålla rena, förtaga hettan och läka. Stiälkarna späda tagna om wåren kunna kokas i köttsoppor eller ock i bara watn med tillagd smör och kryddor stufwade såsom sparris smaka wäl och föda. Bladen plockas i grönkål, lagde öfwer swulnader miukna. Roten gifwes får för lungsiuka” (Samzelius ms 1758).
Växtens namn i Närke var gode Hindrik (Samzelius 1760), i Sköllersta goe Hinrik (Saxon 1934a).
Lokaler
Fr.o.m. 1970:
Askersund Hammar Stickhult (Segerström 1932); 1973 (Ernst Nilsson 1981b). Nydalen 080 514, vägslänt vid gård, 4 ruggar 1991 !. Nydalen 080 515, vägren vid gård, 3 ruggar 1991 !.
Hallsberg Hallsberg Skogaholm 442 684, omkring uthus (Nilsson ms). Hjälmsätter, vägren, 1 ex 1971 (Dalhielm 1985). Johanneslund 517 666, gammal tomt, mer än 10 ex 1970, 1978 (Dalhielm 1985). Sköllersta Testa by 1991 Holmer. Första Sörbygården, ladugård 1937 (Broddeson ms); 250 m SÖ om Sörby, intill landsvägen, kvar sen Broddesons tid, 1976, 1993 Holmer. Viby Breslätt 1940–1950-talen (G. Blomquist ms); (Nilsson 1978); 467 529, enskild väg, vägkant 1989 Nilsson (OREB); vägren, f.d. trädgård, 1 ex 1995 !. Sörby, vid gården (Nilsson 1978); (Ekholm & Hallin 1980a). Tystinge 466 516 (Nilsson 1978).
Kumla Hardemo Brändåsen 1938 (Broddeson ms); landsvägsren vid gård 507 542, bodgavel, enst. 1992, 1993 !. Kumla Yxhult 1912 C. von Delwig (S); Hynneberg 1940, 1943 (Broddeson ms); Hjortsberga 541 660, plommonsnår, 60-tal stänglar 1990 !.
Lekeberg Hidinge Lanna 1920 T. Hellsing (UPS); 1928 (Broddeson ms); Lanna vägskäl 1938 (Broddeson ms); Lanna kronogård 1940 (Broddeson ms); Lanna 688 486, vägskäl Ö om skolan, 3 ruggar samt en rugge 500 m N-ut 1990 !.
Örebro Glanshammar Nedergårda 773 747, en tuva 1981 (Nilsson 1986, ms). Storsicke 774 754, rikl. (Nilsson 1986); gård, flerstädes uppkommen i gammal jord 1999 !. Längbro Mellringe 747 616, tipp, 1 ex 2008 Lindström. Tysslinge S om Grytsätter, vid stuga, ytterligare 2 lokaler i närheten 1930 (Broddeson ms); vid gård 720 527, utkast eller möjligen tidigare trädgårdsland enl. gårdsägaren 1998 !. Latorp 731 532, 2 ruggar i kalkörtäng 1998 !. Latorp 736 534, Torrängen 1975 Nilsson; 1978 Asklund. Latorp–Egersta, avtag Bäcketorp 1991 N. Niordson (S). Latorp 737 536, Gjuthuset, odlad och spridd i trädgård 1998 !. Latorp 738 535, askrik hage, 4 ruggar samt flera ex i odlingsröse 1998 !. Latorp 738 537, hage, en rugge nära landsväg 1995 !. Latorp 738 537, bakom uthus 1990 !. Latorps herrgård 1934 (Broddeson ms); vid landsvägen 745 534, infart till stallbacke, 3 ruggar 1998 !. Hagby 757 539, landsvägsren, 4 ruggar 1998 !. Vintrosa Eriksberg 692 564, 1 ex 1990 !. Ånsta 710 655, Stora Backa, ödetomt, uthusgavel H. Johansson (OREB); ödetomt 1993 H. Johansson (Lindström 1999b). Ödeby Kägleholms gård 875 778, häck i vägren, flera ex 1989 !.
Arboga Götlunda ödetomten Kulan, bakom lagården, 15 ex 1973, 1977, 1980 (Löfgren 1979b).
