Många äldre och nyare uppgifter om nattviol innefattar både ängsnattviol, skogsnattviol och grönvit nattviol.
Dessa svårtolkade uppgifter utgör, tillsammans med noteringar om obestämbara bladsamlingar, ca 300 av 700 registrerade uppgifter om nattviol i Närke.
Första fynd
Samzelius 1760 (Närke), ms 1758 (flerst.).
Bygdenamn och bruk
”Kallas i Nerike nattfiol... Stillar tarmwred och pinan uti blodsot [dysenteri]. Löken gifwes tröga stutar, at göra dem färdiga til sin sysla” (Samzelius ms 1758). Det folkliga namnet ståndpärs, som användes ”till både folk och fä”, är känt från Ekeby (ÖLM 1732) och torde ha varit vanligt i hela Närke där den ”torgfördes i massor” (Kierkegaard 1932). Växten ”gav bra stånd” och ingick i Nätta-Finas kloka gummarecept (Davidsson-Friberg 2000). I Örebro Weckoblad 1793 anförs en dikt om ”Natt-Violen”.