Prydnads-, läke- och trolldomsväxt, förvildad i Sverige sedan omkr. 1870, i Närke täml. sälls. på ödetomter, i parker, vid utkast i löv- och barrskog, bäckraviner, kring gårdar och kyrkogårdar etc.

Odling har möjligen skett vid Sörgården i Ekeby sedan miten av 1800-talet (Sernander 1933). Kvarstående bestånd vid ödetomter och utkast kan bli gamla ss. vid Fallet intill Torptjärn i Hidinge där verksamheten nedlades 1935 och vintergröna fanns kvar 1996 (M. Andersson). Ett 300 m² stort bestånd över en husgrund och i strandsnåret vid Götevi i Lillkyrka tycks vara en 90-årig rest av en plantering från sekelskiftet 1900.

Stora bestånd om 100-tals m² har notertas vid Knallagruvan i Hammar 1991, Bystad i Asker (Löfgren m.fl. 1998f), Riseberga i Edsberg 1989, Säbylund i Kumla 1990, Glomman i Ånsta 1995 och Höglunda i Tysslinge 1991.