Läkeväxt, allm. i allsköns frisk–torr ängsvegetation. Arten var förr ett besvärligt vallogräs i länet (Jonsson 1902). I Mellösa rensades höstsädesfälten genom plockning under 1800-talet (Thorén ms 1930).
Blomberg (1865b) räknade antal blommor på ett ex. med 479 korgar och fann 125 498 stycken.
Första fynd
Samzelius 1760 (allm.), ms 1758 (”hwar man kommer, men aldra ymnigast uti Lerbäck”). Hardemo Handberga 1862 Zetterstedt (UPS).
Bygdenamn och bruk
”På apotheken fås Bellidis pratensis ört” (Samzelius 1760). Arten var föråldrad som läkeväxt redan enl. Linné (Hedbom 1919). Vid Skyllbergs bruk i Snavlunda använde man prästkragar ”i majad stång efter slåttern på herränga” (Fossenius 1951).
Växten kallades prästkrage i Närke (Samzelius 1760) och prästakragar upptecknades i Asker m.fl. socknar (ÖLM 958). I västra Närke, ss. i Skagershult, sade man prästkragar (Berglund ms 1867, ÖLM). I Ekeby hette de prästanackar: ”En skulle räkna bladen o plocka av dem ansols, så fick en se, om en fick den rätta” (ÖLM 1732). Samma namn användes i Aspatrakten i Askersund och Hammar (Kjellmark ms 1857).