Läke- och trolldomsväxt allm. vid kärr och stränder. Trädet var förr ovanligare än gråal i de flesta socknar (Gellerstedt 1852), vilket enl. nutida undersökningar snarare gäller delar av Skogsbygden. Den bildar på vissa lokaler täta klibbalkärr, särskilt längs stränderna av bl.a. Hjälmaren.
Klibbalen har planterats som häck i Kumla (Sandahl 1782) och Almby 1993. Stora gamla alléträd förekommer ännu på flera ställen.
I Närkes flertusenåriga lagerföljder har klibbalen kunnat urskiljas tidigast i Kilsbergen från atlantisk Ancylus–Yoldiatid för 7 500–5 300 år sedan (Post 1909a, Sernander 1893), i Degerforstrakten utan inslag av gråal (Florin 1961). Uppgifter om yngre lagerföljder på Närkeslätten finns många i de klassiska studierna.
Fr.o.m. 1700-talet kan man säkrare särskilja alarna i Närkeskildringarna (Rydbäck 1792, Mörner ms 1762, Gyllenhaal ms 1774). Följande omdömen kan förmodas gälla klibbalen: I Muhrs (1892) skogvaktarinstruktion i brukskatekesen på 1820-talet rekommenderades alveden till badstugor och kakelugnar. Virket användes av Örebros snickare på 1700-talet (Wallin 1945). ”Weden är lös och skör men håller länge uti watn”. Med barken färgades brunt, roten ”som är masurrerad brukas til inläggningar på schatuller och burauer” (Samzelius 1760, ms 1758).
Första fynd
Hedin 1754 (Kräcklinge ”mest allestädes”). Götlunda 1862 C. A. Lundblom (UPS/ACr). Svennevad 1862 Blomberg (UPS).
Bygdenamn och bruk
”Svartålen [klibbal], vars knotiga bark liknar ekbark, användes till trätofflor” i Tysslinge (ÖLM 1795) och ”kallas äga en viss kraft mot oknytt vid jakt” (ÖLM 933). ”En trollhare i skogarna V om Rönneshyttan lyckades man slutligen fälla genom att blanda in alpinnar i ett skott” enl. samme sagesman. Albuskar användes förr till svinmat i Asker (ÖLM).
Vid Hulvik i Kvistbro fanns i kanten av Lillån ett tandvärksträd (Harbe 1950). Vid Kvarsätter i Hallsberg upptecknades en skildring på tandvärkstemat. Man skulle ”mot tandvärk, peta tänderna med pinnar av nio bärande träd, slå in pinnarna i en al, som stod på östra sidan av en bäck” (Olsson ms). Enligt flera uppteckningar användes klibbalen mot djurens rödsot [dysenteri] och sommarsjuka [blodsjukdom], bl.a. i Mellösa (ÖLM 449).
I Edsbergs härad sade man att ”när löven är stora som musöron leker mört och nors... havre skulle sås när allöven var stora som råttöron” (Harbe 1956).
I Närke var al, ål (åhl) och svartål förr namnet på klibbalen (Samzelius ms 1758, ÖLM 32a, 1732).
Växtnamnet ingår i några ortnam i Närke. Alnaa-ängen vid Hjälmaren omtalas i rannsakningarna för Hovsta 1667 (Ståhle 1969). Stora och Lilla Alkärret uppodlades på Örebro stadsjord och är ”i sednare åren taget til åker” (Bagge 1785). Al ingår i ett ortnamn i Mellösa (Waldén 1952).
Ett ordspråk från Götlunda: ”Rödt hår och albuskar växa inte på sämsta mark” (Blomberg ms).
Lokaler
Stora, mest odlade klibbalar, bho i cm:
575 Snavlunda Tjälvesta, ca 150 m SSÖ om Vedens N-spets 1984 Länsposten (B. Pettersson).
481 Hammar Storörsudden 164 506, 2009 B. Svensson (Nilsson).
394 Lännäs Segersjö, allén, Närkes största (Dahlbeck 1939a, b); 1940 (ÖLN).
392 Lännäs Segersjö 1931 (Sernander 1933, foto, jfr ovan).
362 Lerbäck Klockarhyttan 1940 (ÖLN).
354 Lännäs Segersjö, alléträd (Löfgren m.fl. 1998h, jfr ovan).
348 Lerbäck, Mariedam, 1940 (ÖLN); bho var 336 cm 1931 (Sernander 1933, foto).
343 Lännäs Segersjö, alléträd (Löfgren m.fl. 1998h, jfr ovan).
339 Askersund Askersund, staden 1940 (ÖLN).
339 Lännäs Segersjö 1940 (ÖLN, jfr ovan).
334 Lännäs Segersjö, alléträd (Löfgren m.fl. 1998h).
331 Lännäs Segersjö 1931 (Sernander 1933) [troligen samma träd som något av ovan?].
331 Hammar 164 506 Storörsudden 2009 B. Svensson (Nilsson).
325 Viby Vik, ena stammen på tvillingträd, se bho 318 nedan, 1975 (Nilsson ms).
325 Kumla Säbylund, alléträd (Löfgren m.fl. 1999m).
318 Viby Vik, ena stammen på tvillingträd, se bho 325 ovan, 1975 (Nilsson ms).
318 Mellösa Rynninge hage 680 822 (Löfgren & Wilhelmson 1999b).
315 Lännäs Segersjö, alléträd (Löfgren m.fl. 1998h).
314 Lerbäck Klockarhyttan, 2-stammig 1887 (Sernander 1922b); 1940 (ÖLN).
307 Lännäs Segersjö, alléträd (Löfgren m.fl. 1998h).
306 Tångeråsa Trystorp 527 441 (Löfgren m.fl. 1999c).
306 Lännäs Segersjö, alléträd (Löfgren m.fl. 1998h).
305 Lännäs Segersjö, alléträd (Löfgren m.fl. 1998h).
303 Glanshammar Gäddeby V om Fridhem (757 767), 2-stammig (Löfgren m.fl. 1998b).
298 Kil Frösvidal, alléträd 1996 !.
296 Mellösa Rynninge hage 680 822 (Löfgren & Wilhelmson 1999b).
294 Hovsta Kåvi, ekbacke (Löfgren & Wilhelmson 2003a).
290 Askersund Edö 259 502 (Löfgren 1999k).
289 Götlunda Sickelsjö, alléträd 1973 !.
289 Tångeråsa Trystorp, alléträd (Löfgren m.fl. 1999c).
288 Lännäs Segersjö, alléträd (Löfgren m.fl. 1998h).
285 Viby Lundby, dubbelstammig 1976 (Nilsson ms)
280 Bo Bo 1990 Holmer.
280 Lännäs Segersjö, alléträd (Löfgren m.fl. 1998h).
280 Kil Frösvidal 805 550, alléträd 1996 !.
Odlade märkesträd:
Askersund Hammar Olshammar, en praktfull al-allé (Tjörne 1924, Sernander 1933). Snavlunda Tjälvesta 377 467, alléträd med mycket kraftig stambassvullnad 1991 !.
Kumla Kumla Säbylund, en av Sveriges längsta al-alléer, planterad 1804 (Saxon 1928, Sernander 1933) samt stora parkträd.
Lekeberg Tångeråsa Trystorp, alléträd (Löfgren m.fl. 1999c).
Örebro Lillkyrka Ekeberg, alléträd (Gezelius 1783, Löfgren m.fl. 1998e). Mellösa Göksholm, alléträd (Spong 1935).